Ingen koppling mellan subkortikala hjärnvolymer och genetisk risk för schizofreni
Vanligt förekommande genetiska variationer som är associerade med risk för schizofreni är inte kopplade till volymen av områden belägna under hjärnbarken, enligt en stor internationell studie som letts från Karolinska Institutet och University of North Carolina School of Medicine, USA.
Publicerad: 2016-02-02
Det senaste årtiondet har viktiga bidrag till vår förståelse för schizofreni kommit från två olika sorters studier. Hjärnavbildningsstudier har visat att vissa delar av hjärnan, som hippocampus och amygdala, är mindre hos personer med schizofreni, som är en svår psykiatrisk sjukdom med hög ärftlighet. Samtidigt har stora så kallade genome-wide association-studier, GWAS, i vilka gensekvenser från tusentals människor analyseras, funnit att schizofreni tycks uppkomma av de kombinerade effekterna av många gener, snarare än från defekter i en enskild gen.
Senaste nyheterna
- Behandling i Virtual Reality
- Suicidförsök under pågående depression är kopplat till högre dödlighet
- Orsak till psykos
- Självvald inläggning en lovande krishanteringsmetod
- Genetikens betydelse för datorspelande
- Anslag till forskning om PTSD
- Toppbetyg för universitetssjukvården i Stockholm
- Färre självmord bland pojkar i regioner med fler bipolärdiagnoser
- Arbetsgrupp för jämställdhet, jämlikhet och mångfald
- Norhedsstiftelsens Preventionsanslag via Hjärt-Lungfonden 2023 till Lorena Fernández de la Cruz