Genetikens betydelse för datorspelande

Forskare vid Karolinska Institutet har i en artikel undersökt hur gener och miljö påverkar datorspelande som nyligen publicerades i tidskriften JCCP Advances. Svaret är att det beror väldigt mycket på ålder och kön. För flickor nio år stod gener bara för 19,4% av förklaringen medan det för pojkar 15 år stod för 62,5% av förklaringen, så spannet är brett.

Generellt sett påverkas pojkars spelande mycket mer av gener än flickors, och gener verkar också få större betydelse ju äldre barnen blir. Jämfört med andra fenotyper är den genetiska komponenten liten för datorspelande och instabil i den betydelsen att det skiftar mycket beroende på ålder och kön.

”Det kan vara svårt att säga vad resultaten kommer ha för praktisk betydelse. Med det sagt kan man tolka resultaten som att tjejer i högre grad ”begränsas” av miljöfaktorer när det gäller spelande än vad killar gör. Man kan eventuellt också tolka resultaten som att man ska vara försiktig med att dra för långtgående växlar på till exempel ett ”överdrivet” spelande eftersom det tenderar att variera under uppväxten, i alla fall om man tittar på gruppnivå.”, Det säger Anders Nilsson, leg. psykolog och postdoktor vid Centrum för psykiatriforskning, som är en av författarna till studien.

Resultaten har man kommit fram till genom att räkna ut statistiska samband baserat på data från CATSS-registret, ett frivilligt forskningsregister där 32 000 svenska tvillingar ingår. I registret finns ett stort antal uppgifter om tvillingarna, bland annat har deras föräldrar svarat på frågor om livsstil och hälsa vid flera tillfällen under uppväxten. Det är en vedertagen metod för att räkna ut genetiska samband som i korthet går ut på att man jämför enäggstvillingar (som delar 100% gener) med tvåäggstvillingar (som delar 50% av generna).

Forskarna undersökte bland annat om det kan finnas ett medfött intresse eller en medfödd benägenhet att ägna sig åt gaming, vilket innefattar datorspel och tevespel, och hur mycket som påverkas av miljö. Studien gjorde nedslag vid 9, 15 och 18 års ålder. Miljöfaktorer hade större betydelse för yngre av båda könen, medan generna spelade allt större roll för pojkarnas spelande när de blev äldre. En möjlig förklaring är att föräldrar att har mer kontroll över barnens fritidsintressen i de unga åldrarna och på så sätt begränsar spelandet.

”Den här forskningen kan bidra till en större förståelse för vad som påverkar datorspelande men det behövs mer forskning om kopplingen till andra beteenden och fenotyper. Det behövs inte minst för att få en bättre bild av de fall då spelandet har blivit destruktivt.” Säger Anders Nilsson

Artikeln “The genetics of gaming: A longitudinal twin study” är tillgänglig via länken.