Stödlinjen för spelare och anhöriga erbjuder stöd och råd via webb, chatt och telefon till personer med spelproblem om pengar och deras närstående. Stödlinjen drivs av Centrum för psykiatriforskning på uppdrag av Socialdepartementet.
På Stödlinjen arbetar rådgivare med bakgrund inom bland annat folkhälsovetenskap, psykologi och socialt arbete. Foto: Ahang Bashi
I gruppen med allvarligare spelproblem sökte 37 procent hjälp. Bland dem som hade en familjemedlem med spelproblem hade 10 procent sökt hjälp. Därför är det viktigt att tillhandahålla lättillgängliga stödinsatser anpassade för olika nivåer av spelproblem och för olika önskemål och behov. Stödlinjens målsättning är att erbjuda en palett av stödinsatser för att möta varje hjälpsökande på ett sätt som passar denne. Via Stödlinjens hemsida finns information och självtest för den som vill utforska sina spelvanor och söka information på egen hand.
Under 2023 hade Stödlinjens hemsida 728 403 besök och över en och en halv miljon sidvisningar. Under året genomfördes 19 980 självtest kring egna spelvanor. Det är en ökning med 8,8 procent från 2022 då 18 319 test genomfördes. Bland de genomförda testen 2023 uppgav 11 265 att de ville veta mer om sina spelvanor, medan övriga uppgav att de ville se hur testat var utformat eller lät bli att svara på frågan.
Statistik från självtestet i gruppen som uppgett att de vill veta mer om sina spelvanor
Statistiken är baserad på 11 625 självtest där personen som fyllt i testet uppgett att den är nyfiken på att veta mer om sina spelvanor och besvarat aktuell statistikfråga.
[Alternativ text för synskadade: Grafik: Könsfördelning: 78,2 % män, 19 % kvinnor, 2,8 % uppgav att indelningen inte passar dem. Inga spelproblem, 17 %, Viss risk för spelproblem, 11 %, Förhöjd risk för spelproblem, 22 %, Spelproblem, 51 %. De tre största åldersgrupperna som gjort testet är: 18–24 år, 36,6 %, 25–34 år, 21,3 %, 35–44 år, 15,3 %.]
För de hjälpsökande som vill ha ytterligare stöd och mer anpassad rådgivning finns möjlighet till samtal via chatt eller telefon. Vid behov finns även möjlighet att få uppföljande samtal med samma rådgivare om man så önskar. Vid ytterligare behov lotsar rådgivarna vidare till lämpliga insatser utifrån klientens behov och kan vid önskemål även vara ett stöd under eventuella väntetider.
Vår plats i vårdkedjan
Hos en del hjälpsökande är spelandet det som främst skapar problem, hos andra är spelandet ett av flera problemområden i livet. Psykisk ohälsa är vanligt och kan vara en faktor som bidragit till spelproblem, men psykisk ohälsa kan även vara ett resultat av spelproblemen. Rådgivarna på Stödlinjen har utöver kunskap kring spelproblem även kompetens inom områden som suicidprevention, våld i nära relationer, barnperspektiv och krishantering för att kunna ge ett första stöd i svåra situationer. I de kontakter där det finns en samsjuklighet, kan rådgivarna vara ett stöd i att sortera och vid behov hitta olika vägar till hjälp inom exempelvis sjukvård eller socialtjänst.
Personer som spelar, antal år med spelproblem, tidigare stöd och nästa steg
Merparten av de hjälpsökande som själva spelar hade inte sökt hjälp tidigare. Bland de hänvisningar som registrerats av rådgivarna fick merparten information om stöd eller behandling för spelproblem via offentlig vård. Andra hänvisningar som registrerats är internetbaserad behandling, stöd för den anhöriga, övrig vård och stöd från offentlig sektor.
[Alternativ text för synskadade: Grafik. 63,4 % av de hjälpsökande hade inte sökt någon typ av hjälp för sitt spelande innan kontakt med Stödlinjen. Antal år med spelproblem innan kontakt: under ett år 13 %, 1–2 år 20 %, 3–5 år 29 %, 6–10 år 20 %, över tio år 20% av 556 kontakter där uppgiften framkom. De fyra vanligaste hänvisningarna för personer med egna spelproblem var: Stöd eller behandling via kommun/ region 56 %, ytterligare kontakt med Stödlinjen 48 %, stödgrupp för spelaren 20 % samt budget- och skuldrådgivning 18 %.]
Stödlinjen fungerar som en hjälp till självhjälp där den hjälpsökande utifrån det som erbjuds avgör innehåll och omfattning av stödet och eventuellt behov av mer omfattande stöd. Vid behov av behandling, utredning eller annan bedömning, lotsar rådgivarna vidare till lämplig instans. Målsättningen är att i all kommunikation förmedla empati, ingjuta hopp och tydliggöra nästa steg.
Statistik över registrerade kontakter
Under 2023 registrerade Stödlinjens rådgivare totalt 4400 kontakter via telefon, chatt och e-post. Av dessa registrerades 2713 kontakter som verksamhetsrelevanta. Det är en ökning med 21 procent från 2022 då 2235 kontakter registrerades som verksamhetsrelevanta. De kontakter som inte är relevanta för verksamheten utgörs främst av felringningar. Fortsättningsvis handlar rapporten enbart om verksamhetsrelevanta, hjälpsökande kontakter.
Under 2023 var 45 procent av kontakterna personer som själva spelar, 41 procent anhöriga till personer med spelproblem och 14 procent övriga hjälpsökande. (2022 var 46 procent av kontakterna personer som själva spelar, 37 procent anhöriga till personer med spelproblem och 17 procent övriga hjälpsökande). Av kontakterna skedde 66 procent via telefon, 25 procent via chatt och 9 procent via andra kanaler, främst e-post. Till kategorin övriga räknas spelrelaterade frågor från exempelvis yrkesverksamma inom vården, media eller från allmänheten.
Merparten av kontakterna skedde via telefon. Även de uppföljande samtalen sker nästan uteslutande via telefon, varför totalt cirka 66 procent skedde via denna kontaktväg.
[Alternativ text för synskadade: Grafik: Antal kontakter per kontaktväg: 1521 telefonsamtal, 687 chattar, 267 uppföljande samtal, 238 övriga verksamhetsrelevanta kontakter. Fördelning hjälpsökande: spelare 1210 (45 %), anhöriga 1120 (41 %), övriga 383 (14%).]
Antalet hjälpsökande har varierat mellan 2013 och 2023. En trolig förklaring till det minskade antalet hjälpsökande kontakter efter 2019 är införandet av spellagen och självavstängningsregistret Spelpaus. Under 2023 ökade antalet kontakter till Stödlinjen för första gången sedan 2018.
Årsjämförelse av antal hjälpsökande kontakter 2013–2023
Statistiken avser samtliga kontakter, uppföljande kontakter inräknade.
[Alternativ text för synskadade: Diagram: 2023: 2713 kontakter varav 1210 spelare, 1120 anhöriga och 383 övriga. 2022: 2263 kontakter, varav 1019 spelare, 836 anhöriga och 380 övriga. 2021: 2263 kontakter, varav 1120 spelare, 759 anhöriga och 384 övriga. 2020: 2444 kontakter, varav 1170 spelare, 848 anhöriga och 426 övriga. 2019: 2913 kontakter, varav 1259 spelare, 1031 anhöriga och 623 övriga. 2018: 3828 kontakter, varav 1922 spelare, 1315 anhöriga och 591 övriga. 2017: 3203 kontakter, varav 1502 spelare, 1227 anhöriga och 474 övriga. 2016: 2815 kontakter, varav 1447 spelare, 1125 anhöriga och 243 övriga. 2015: 2898 kontakter, varav 1399 spelare, 1124 anhöriga och 375 övriga. 2014: 2853 kontakter, varav 1518 spelare, 977 anhöriga och 358 övriga. 2013: 2324 kontakter, varav 1072 spelare, 901 anhöriga och 351 övriga.]
Av de hjälpsökande som uppgav kön var 56 procent män och 44 procent kvinnor. Bland de som spelar var 86 procent män medan kvinnor utgjorde 72 procent av de anhöriga. Könsfördelningen bland inkommande kontakter är i stort sett oförändrad från tidigare år.
Könsfördelning hjälpsökande spelar- och anhörigkontakters första samtal
Personer som själva spelar: 86 % män, 14 % kvinnor. Anhöriga: 28 % män, 72 % kvinnor (totalt antal kontakter där kön framgick 1870, n=821 för spelare och n=866 för anhöriga).
dekorativt
Åldersspannet 25–34 är det mest representerade bland telefonkontakterna (33 procent). Åldersspannet 18–24 är det näst mest representerade (26 procent) och här är andelen chattar som högst. Över hälften av chattarna är med personer under 25 år (8 procent under 18 år och 46 procent 18–24 år). Se figur ”Åldersfördelning spelarkontakter” för åldersfördelning. Observera att uppgifter om ålder enbart förmedlas i cirka 20 procent av chattarna och i cirka 40 procent av telefonsamtalen.
Åldersfördelning spelarkontakter
Antal kontakter där ålder framgick chattar (n =) 92 och telefonsamtal (n=) 292.
[Alternativ text för synskadade: Diagram, åldersfördelning chattar; ≥ 17 år, 8 %; 18–24 år, 46 %; 25–34 år, 30 %; 35–44 år, 10 %; 45–54 år, 2 %; 55–64 år, 3 %; ≤ 65; 1 %. Åldersfördelning telefon; ≥ 17 år, 2 %; 18–24 år, 25 %; 25–34 år, 33 %; 35–44 år, 26 %; 45–54 år, 9 %; 55–64 år, 4 %; ≤ 65; 2 %.]
Under 2023 registrerades 945 kontakter där personer som spelar uppgav vilka spelformer som skapar problem. Bland dessa var det 48 procent som nämnde kasinospel online som den mest problematiska spelformen, följt av 36 procent som uppgav nätspel utan att specificera närmare, drygt 15 procent uppgav sportspel (betting). Fler än en spelform som skapar problem är möjlig. De spelformer som i störst utsträckning skapar problem bland Stödlinjens hjälpsökande är onlinespel, det vill säga spel med hög tillgänglighet.
För en person som vill förändra sina spelvanor innebär den höga tillgängligheten en extra svårighet. Det är möjligt att spela var som helst via mobiltelefon och utbudet av spelsidor är stort. Avstängningstjänsten Spelpaus är en hjälpsam åtgärd för många som spelar online men rådgivarna fortsätter också frekvent att tipsa om så kallade blockeringsprogram för personer som spelar på olicensierade sidor. Dessa program fungerar för de flesta mobiltelefoner, surfplattor samt datorer och blockerar tillgången till spelsidor.
Huvudsakliga spelformer som orsakar spelproblem
Antal kontakter där huvudsaklig problemspelform framgick (n=) 945. Samma person kan uppge flera problematiska spelformer.
[Alternativ text för synskadade Diagram: Nätet ospecificerat 36 %, Betting 15 %, Börs och krypto 3 %, Hästar 3 %, Kasino fysiskt 4 %, Kasino nätet 48 %, Poker 3 %, Vegas 1 %, Lotter bingo med mera 1 %.]
Stöd till anhöriga
Stödlinjen är ett viktigt stöd för anhöriga. Spelproblem om pengar drabbar inte bara den som spelar. Även närstående berättar om dåligt mående, skulder och andra negativa konsekvenser av spelandet. När anhöriga efterfrågar mer omfattande stöd hos någon som har kunskap om spelproblem och hur man som anhörig kan hantera sin situation, varierar utbudet beroende på var man bor. En del orter saknar spelspecifikt eller beroendespecifikt anhörigstöd och på en del orter erbjuds enbart stöd om den som spelar går i behandling.
Rådgivare berättar
Anhöriga har alltid varit en stor hjälpsökande grupp hos Stödlinjen. Året som gick ökade antalet föräldrar som hörde av sig. Det är något som både syns i vår samtalsstatistik och som jag upplever i samtalen. Föräldrarna hör ofta av sig för sina söner där många av dem är precis i början av vuxenlivet. De beskriver svårigheten i att hjälpa när den som spelar precis blivit myndig. Pengar som sparats och blir tillgängliga på artonårsdagen, lönen från första sommarjobbet eller den ökade ekonomiska friheten när man lämnat gymnasiet och börjar jobba skapar nya förutsättningar för spelande och vill det sig illa så blir tillgångar till skulder.
Bland de unga som hör av sig så upplever jag som rådgivare en skillnad att de ibland tar kontakt innan skulderna har blivit sexsiffriga. En del väljer att dra i bromsen och söka hjälp tidigare än de som vanligtvis kontaktar oss. Det är inte ovanligt att man känner någon det har gått illa för, det är vanligare nu än för tio år sedan att man känner till någon som haft spelproblem och avslutat sitt liv.
Nytt stöd till anhöriga på gång
Stödlinjen är nära kopplat till ett forskningscenter och det finns ett stort intresse för vad som faktiskt är efterfrågat och hjälpsamt. Stödlinjens breda kontaktyta med både personer med egna spelproblem och anhöriga gör hemsidan till en bra plats för att erbjuda möjligheten att delge sina upplevelser och bidra till forskning. Under perioder kan det också finnas möjlighet att delta i studier där nya former av stöd testas. Under året inleddes ett nytt sådant projekt riktat mot anhöriga som beräknas starta våren 2024.
De senaste åren har mycket hänt gällande utvecklingen av stöd och behandling för personer med spelproblem, hjälpen för anhöriga är dock inte lika utbyggd. Anhöriga kan ha väldigt olika utgångspunkt och olika önskade vägar framåt. Många vill, eller känner sig tvungna, att försöka hjälpa den som spelar. Det kan vara en utmaning att hjälpa och samtidigt värna om sitt eget välmående och sina egna gränser. Vissa har kommit till en punkt där de känner ett större behov av att fokusera på sig själva och landat i att det är okej. Det helt internetbaserade stödet som nu utvecklas av forskare vid Centrum för psykiatriforskning i samarbete med Stödlinjen ger anhöriga möjlighet att utforska och utveckla färdigheter för att hitta ett förhållningsätt som man är mer tillfreds med, oavsett utgångspunkt.
Stöd på arabiska
Enligt forskning är riskabla spelvanor vanligare bland personer födda utanför Europa än i befolkningen som helhet. Stödlinjen för inte statistik över födelseland, men sett till det lilla antalet som efterfrågar stöd med tolk, finns ett antagande om att det här är en grupp som inte söker sig till Stödlinjens chatt eller telefon.
Mot bakgrund av detta inledde Stödlinjen under hösten en pilotverksamhet med telefonrådgivning på arabiska. Den arabiska rådgivningen öppnade i november. En informationskampanj om Stödlinjens verksamhet och spelproblem har genomförts via Alkompis, en svensk nyhetssajt på arabiska. Stödlinjen har även tagit fram informationsmaterial på arabiska. Projektet fortlöper under 2024 och kommer därefter utvärderas.
Uppföljande samtal
Sedan 2021 har Stödlinjen erbjudit uppföljande samtal. De kontakter som önskar och har behov erbjuds upp till två uppföljande samtal. Att arbeta med uppföljande samtal är ett ständigt pågående arbete och handledning och fortbildning är viktiga inslag.
Under året har ett fokus varit uppföljande samtal där rådgivarna haft möjlighet att utbyta tankar, kunskap och erfarenheter. Syftet med arbetet har varit att samordna så att rådgivarna arbetar med uppföljande samtal på ett likartat sätt och att fånga upp vilka behov av kompetensutveckling som finns i gruppen. Arbetet har bland annat mynnat ut i en workshop kring syftet med uppföljande samtal och en workshop kring metoden CRAFT (community reinforcement approach and family training), som riktar sig till närstående till personer med skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika.
Rådgivare berättar
Med uppföljande samtal kan vi stötta spelare som vill göra en egen beteendeförändring, och hjälpa anhöriga att värna om sig själva och orientera sig igenom en svår situation.
Möjligheten att följa upp hur det har fungerat med hänvisningar gör att jag som rådgivare både kan lära mig mer om hur olika verksamheter fungerar och stötta lite extra, till exempel till att ta steget att kontakta exempelvis beroendevården eller i väntan på att den hjälpsökande får komma dit.
Många kontakter uttrycker en önskan om att få prata med samma rådgivare igen. Uppföljande samtal skapar förutsättningar att kunna erbjuda det.
Året i korthet
Ett urval av aktiviteter:
Planeringsdag i april (se bild)
I maj deltog flera rådgivare i en konferens om gaming och skärmhälsa.
Utbildningsdag om samsjuklighet i maj.
Utskick till landets kommuners familjerådgivning under juni-september.
Utbildning i Budget- och skuldrådgivning för alla rådgivare vid två tillfällen i september och oktober.
Deltagande i forskningskonferensen REGAPS i november (se bild)
Workshop kring uppföljande samtal i september, oktober och november.
Deltagande i Motivational interviewing network of trainers (MINT) forum i november.
Deltagande i Spelinspektionens webbinarium om utvecklingen på spelmarknaden och av Spelpaus.se i december.
Planeringsdag i april.
Deltagande i REGAPS i november.
Kontakt och mer information
Stödlinjens målsättning är att erbjuda ett professionellt stöd av hög kvalitet, som möter den hjälpsökande där denna befinner sig. Stödet är en hjälp till självhjälp och i samtal eller chatt står alltid den hjälpsökandes behov och önskemål i centrum. Informationen på hemsidan möter upp och bekräftar dem som ännu inte vågat ta steget och kontakta oss.