Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro

Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år, enligt en ny studie som publicerats i Psychological Medicine. Forskare från Centrum för psykiatriforskning som ligger bakom studien pekar på behovet att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får finansiella och hälsomässiga problem.

Spelberoende är ett psykiatriskt tillstånd som kännetecknas av långvarigt spelande vilket leder till negativa ekonomiska, hälsomässiga och sociala konsekvenser. 1,3 procent av Sveriges befolkning vilket motsvarar 105 000 svenskar har spelproblem eller förhöjd risk för spelproblem, men mörkertalet tros vara mycket större. Tillståndet har beskrivits som ett “dolt beroende” som kan pågå utan omgivningens vetskap. 

Forskarna bakom studien har med hjälp av flera sammanlänkade nationella register studerat 2 830 individer i arbetsför ålder mellan 19 och 62 år som fått en spelberoendediagnos och undersökte deras sjukfrånvaro under sex års tid. Sedan jämförde de dessa data med en likvärdig grupp med 28 300 personer utan spelberoendediagnos.

– Tack vare omfattande data i de olika registerna kunde vi också kontrollera för en rad faktorer som är kopplade både till spelberoende och sjukfrånvaro, bland annat fysisk och psykisk hälsa, kön, ålder, utbildningslängd och hur tätbefolkat område individen bor i, säger studiens sisteförfattare Yasmina Molero forskare vid Centrum för psykiatriforskning.

Forskarna upptäckte att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna, vilket innebär mer än 90 dagar per år under det år de fick sin diagnos.

– Detta är särskilt oroande då denna grupp ofta har tidigare besvär med psykisk ohälsa och möjligheten att arbeta är viktig för psykisk och finansiell återhämtning, säger studiens försteförfattare Viktor Månsson, psykolog och forskare i Nitya Jayaram och Anders Hammarbergs forskargrupp vid Centrum för psykiatriforskning.

Vidare visar studien att risken är ojämnt fördelad. Att vara kvinna, ha kortare utbildning och att bo i mindre tätbefolkade områden var kopplat till en högre risk för långtidssjukfrånvaro. 

Saknas kunskap om konsekvenser

Resultaten är viktiga enligt forskarna eftersom det saknats kunskap om konsekvenserna av spelberoende över tid och hur de kan drabba individen gällande hälsa och arbetsförmåga, samt i förlängningen även ekonomin och delaktighet i samhället genom arbete. 

–  Studien visar att vi behöver upptäcka spelproblem i ett tidigare skede inom hälso- och sjukvård och på arbetsplatser, samt öka tillgången till hjälp för drabbade personer så att de tidigare kan bryta negativa utvecklingsbanor. Spelberoende riskerar att passera obemärkt förbi och problemen kan hinna bli omfattande innan de uppmärksammas och diagnostiseras i hälso- och sjukvård, något som denna studie visar på, säger Viktor Månsson.  

Nästa steg i forskningen är att fortsätta utveckla metoder för tidigare upptäckt av spelberoende och att utbilda personal inom hälso- och sjukvården om problemet, berättar Yasmina Molero.  

–  Då spelberoende ofta är ett långvarigt problem blir det också viktigt att följa personer över ännu längre tid, till exempel upp till tio år, för att ta reda på mer kring de långsiktiga konsekvenserna för de som drabbats och deras omgivning.  

Forskningen finansierades huvudsakligen av Region Stockholm och Forte. Forskarna uppger att det inte finns någon intressekonflikt.  

Publikation

“The risk and development of work disability among individuals with gambling disorder: a longitudinal case-cohort study in Sweden”, Viktor Månsson, Emma Pettersson, Ellenor Mittendorfer- Rutz, Joar Guterstam, Anne H Berman, Nitya Jayaram Lindström, Yasmina Molero, Psychological Medicine, online 20 november 2023, doi: 10.1017/S0033291723003288

Viktor Månsson. Foto: Mikael Sandström