Webbinariet ger en unik inblick i ett dynamiskt forskningsområde, fördjupning i hur antisocialt beteende utvecklas – och exempel på hur det kan förebyggas. Vi hoppas att du vill vara med och lyssna, diskutera och inspireras!
Datum och tid:
4 juni klockan14:30 -15.30
Plats:
Digitalt över Zoom
Anmälan:
Webbinariet är kostnadsfritt och du anmäler dig här >
Medverkande:
Ida Mälarstig, psykolog och doktorand
Maria Helander, psykolog och postdoc
Läs mer om Nätverket för forskning om antisocial utveckling hos barn och unga >
Utvecklingsvägar mot antisocialt beteende – och vad vi kan göra åt det
Vi pratar ofta om att börja tidigt för att förhindra att barn dras in i gängkriminalitet. Men vad ligger egentligen bakom utvecklingen av antisocialt beteende – och vad säger forskningen om hur vi kan bryta utvecklingen?
Hos vissa barn uppträder problem tidigt i livet och fortsätter genom barndomen och in i vuxenlivet. Dessa barn uppvisar ofta hög impulsivitet, svårigheter med känsloreglering och låg tolerans för frustration. Ofta finns också riskfaktorer i hemmiljön, bristande föräldraförmåga, inkonsekvent gränssättning eller egen psykisk ohälsa hos föräldrarna. I andra fall uppstår antisocialt beteende först i tonåren, ofta i samband med negativ kamratpåverkan, skolmisslyckanden eller kontakt med kriminella gäng och drogproblem. Oavsett vägen dit är det viktigt att vi fångar upp barnen i tid – och ger rätt insatser.
Vad kan vi göra för att bryta utvecklingen?
En av de mest lovande metoderna är det KBT-baserade programmet Coping Power. Programmet riktar sig till barn i åldern 8–14 år som uppvisar aggressivt och normbrytande beteende. Träning i sociala och känslomässiga färdigheter för barnet kombineras med strukturerat stöd till föräldrarna. Barnen får bland annat träna på att identifiera känslor, hantera ilska och problemlösning. Föräldrarna får samtidigt vägledning i hur de kan arbeta med positiv förstärkning och konsekvent uppföljning hemma. Forskning från USA visar att programmet kan minska aggressivt beteende, förbättra skolnärvaro och öka barnens sociala färdigheter – och nu får svenska barn och familjer möjlighet att ta del av samma stöd.
Det svenska implementeringsprojektet av Coping Power leds av psykolog och forskare Maria Helander vid Karolinska Institutet.