Niklas Långström ny adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri

Från och med den 1 april 2025 är Niklas Långström anställd som adjungerad professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Som specialistläkare och forskare har Niklas Långström under många år arbetat för att öka förståelsen för psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Hans forskning har särskilt fokuserat på att utveckla mer effektiva förebyggande och behandlande insatser, framför allt för unga som löper risk att utveckla normbrytande beteende.

En gedigen karriär inom barn- och ungdomspsykiatrin

Niklas Långström har varit verksam som forskare och kliniker sedan slutet av 90-talet, bland annat som docent vid Karolinska Institutet och numera överläkare vid BUP FoUU inom Region Stockholm. Han har även varit professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet. Hans arbete har inkluderat nära samarbeten med andra samhällsaktörer som Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen.

–Jag har alltid varit intresserad av varför människor blir som de blir. Som ung läkare funderade jag mycket på genetiska och miljömässiga orsaksfaktorer till riskbeteenden och psykiatriska tillstånd. Det ledde mig till att vilja förstå de faktorer som påverkar barns och ungas psykiska hälsa, och hur vi kan förebygga negativa utvecklingsbanor, säger Niklas.

Vikten av tidiga insatser och samverkan

Niklas Långström betonar att det är avgörande att flera aktörer engagerar sig för att förbättra barns psykiska hälsa och påpekar att det inte bara är specialistvården som spelar en central roll i detta arbete.

–Det är avgörande att hela samhället, inte bara specialistvården, engagerar sig i att förbättra barn och ungas psykiska hälsa. Skola, socialtjänst och fritidssektor har oftast mycket större inverkan på barns välmående än vi inser. Vi behöver samverka för att skapa bättre förutsättningar för att linda lidande och funktionsnedsättning, särskilt för unga i riskzonen för att utveckla långvariga och allvarliga psykiatriska tillstånd, säger han.

Niklas framhåller även vikten av att förbättra tillgången till tidiga psykologiska insatser, särskilt inom första linjen som BVC, primärvård och elevhälsa. Genom att snabbare fånga upp och erbjuda behandling till unga med lindrigare psykiatriska tillstånd innan problemen eskalerar, kan den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin fokusera på patienter med svårare tillstånd.

Nå ut till marginaliserade grupper

Niklas ser också ett stort behov av att vården blir bättre på att nå ut till marginaliserade grupper, såsom invandrare och unga från socioekonomiskt utsatta miljöer.

–Barn och unga med allvarliga psykiatriska tillstånd riskerar att inte få den behandling de behöver. Många av dessa barn, särskilt de med tillhörande svårigheter att anpassa sig till samhällsnormer, får alltför ofta avvisande hänvisningar till socialtjänst och inte alltid den evidensbaserade behandling som de faktiskt har rätt till, säger han.

Ser fram emot fortsatta forskningsinsatser

Niklas Långström ser nu fram emot sitt nya uppdrag och den möjlighet det ger att fortsätta bidra till både forskning och klinisk utveckling.

–Jag ser fram emot att fortsätta arbeta i en miljö med många kompetenta studenter, kliniska kollegor och forskare. För mig är det viktigt att stärka både kunskapsutvecklingen generellt och klinisk praktik. BUP FoUU och Institutionen för klinisk neurovetenskap är dynamiska miljöer där forskning och praktik kan påverka varandra för förbättrad bedömning och insatser för barn och ungas psykiska hälsa, säger han.

 

Publicerad 2025-04-08