6 Utveckling & Implementering

Enheten Utveckling och implementering på CPF arbetar på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och stöder psykiatriska verksamheter i Region Stockholm med utvecklingsarbeten och implementering.

Nedan beskrivs aktuella projekt och arbete som genomförts 2022 av Utveckling och implementering.

Implementering – säkerställer hållbara resultat och beteendeförändring

Under flera år tillbaka har enheten arbetat intensivt för att bygga in implementeringskunskap som navet i allt utvecklingsarbete. Det innebär i praktiken att tänka efter – före.

Inom akademien och i forskningsutlysningar finns allt oftare ett krav på den sökande att ha en genomtänkt plan för hur innovationen eller tjänsten är tänkt att rullas ut i ett sista steg för att nå slutanvändaren det vill säga patienterna.

"För detta krävs ett förändringsarbete hos den som ska leverera tjänsten, ofta vårdpersonal. Implementering är en beteendeförändring" 

- Sophie Vrang, leg Sjuksköterska, Msc i kvalitetsförbättring och Samordnare i Förbättring och implementering.

Många vårdstrukturer har redan inbyggt att mäta resultat på patientnivå som utfallsmått. Det som ofta saknas är att mäta följsamhet till riktlinjer, vårdprogram, checklistor och andra arbetssätt. Gör vi det vi ska? Det är dessafrågor som enheten arbetar med i dess utveckingsarbete. 

Innovation kräver nya arbetssätt vilket möjliggör att fler implementeringsarbeten nu beforskas
För att den nya innovationen eller tjänsten ska nå slutanvändaren behöver vårdpersonalen arbeta annorlunda än tidigare. Det krävs en samsyn inom arbetsgruppen kring problem och målbild, ett tydligt arbetssätt, en behovsanalys och väl genomtänkta strategier samt en plan för uppföljning. För detta behövs specifik implementeringskunskap som idag dessvärre inte erbjuds i vare sig vårdpersonalens eller forskarens grundutbildning.

Målet är att vara en pionjär och kunna erbjuda vårdverksamheter och forskare ett implementeringsstöd vid start av vårdnära utvecklingsprojekt.

Utveckling och implementering har byggt upp en såväl teoretisk som praktisk implementeringskompetens. I nära samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin säkerställer och underhålls kompetensnivån och har under det senaste året möjliggjort att flera implementeringsarbeten nu beforskas.

Upptäckt, utredning och behandling kring alkoholproblem

Under 2022 har den gemensamma satsningen mellan Utveckling och implementering och ANDTS fortsatt framgångsrikt för att stötta psykiatriska mottagningar i implementeringen av processkartan för beroende och införandet av 15-metoden.

Digital utbildning i 15-metoden med workshopsserie i implementering

Satsningen har bestått av två delar. Deltagarna har initialt erhållit en digital utbildning i 15-metoden, vilken omfattat screening, fördjupad bedömning och behandling av lindriga till måttliga alkoholproblem enligt processkartan. Som ett stöd i att omvandla den nyvunna kunskapen till praktiska arbetssätt har deltagande enheter också fått skicka ett team på en workshopsserie i implementering som hållits av CPF i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Yanan Li

Under detta metodstöd har deltagarna fått utgå från sin verksamhet och sina förutsättningar och därmed fått förtydliga sin utmaning och det man vill uppnå med implementeringen. Vidare har teamen fått arbeta fram målbeteenden, identifiera behov, hitta strategier och ta fram lämpliga sätt att följa upp sin implementering.

  • Under 2022 har två omgångar getts av satsningen, en under respektive termin.
  • Totalt sendan våren 2021 har 173 deltagare från 18 enheter deltagit från Psykiatri Nordväst (PNV), Psykiatricentrum Södertälje (PCS), Psykiatri Södra Stockholm (PSS) samt Norra Stockholms Psykiatri (NSP).

 

Under 2023 planerar projektet göra en preliminär analys med resultat för återkoppling till de enheter som deltagit.

Braining - behandlingsmetod med syfte att förbättra livskvalitet och den kroppsliga hälsan

Braining är en behandlingsmetod där patienter och personal genomför pulshöjande gruppträning tillsammans. Syftet är att förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa hos patienter. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personal i den psykiatriska vården och bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

Samarbete för en framtida spridning

Braining skapades 2017 som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst av upphovsmakare Lina Martinsson och Åsa Anger. Sedan 2019 finns ett samarbetsprojekt med enheten för Utveckling och implementering för att utvärdera effekter och erfarenheter av metoden och möjliggöra en framtida spridning.

Under våren har Braining även startats upp på två enheter inom Beroendecentrum, Liljeholmsberget och Livsstilsmottagningen Liljeholmen, där metoden har utvärderats i ett pilotprojekt genom att mäta effekter på patienters hälsa, personalhälsa och erfarenheter av implementering. På grund av positiva erfarenheter från både patienter och personal, har enheterna fortsatt med Braining under hösten, utanför forskningen.

"Personal på enheterna har fått utbildning i Braining och ett särskilt team har upprättats, ett s.k. Brainingteam, som driver behandlingen och utvärderingen lokalt. Det är väldigt roligt att det gått så bra och framförallt att patienterna uppskattar behandlingen så mycket."

- Rebecka Broman, projektledare & doktorand Braining

 

Metoden hjälper patienter att hitta motivation med pulshöjande träning

Tidigare forskning visar på att pulshöjande träning är effektivt som behandling vid ångest och depression, i vissa fall är träning lika effektivt som medicin och psykoterapi. Det finns även studier som pekar på att träning kan förbättra stresstolerans bland personal i psykiatrin. Både patienter och yrkesverksamma i psykiatrin är medvetna om vikten av fysisk träning, men det kan vara svårt att gå från tanke till handling. Braining hjälper patienter att hitta motivation att komma igång med pulshöjande träning, med stöd från personal på sin psykiatriska enhet. 

Kurser i grundläggande psykiatri och omvårdnad i psykiatrisk heldygnsvård

Visionen för kurserna i grundläggande psykiatri och omvårdnad är att deltagarna (skötare och sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatrisk vård) ska stärkas i sin yrkesroll, känna stolthet över sitt arbete och kunna bidra till att utveckla omvårdnaden i den psykiatriska heldygnsvården i Region Stockholm. Kursernas mål är ge ökad kunskap om och förståelse för psykiatriska tillstånd och besvär samt praktiska färdigheter i omvårdnad.

"I utvärderingarna framgår bland annat att kursen gett deltagarna nya perspektiv, konkreta verktyg för bättre bemötande och ökad förståelse för svåra beteenden."

- Louise Kimby, kursansvarig, enheten utveckling och implementering, CPF

Utbudet består av en längre kurs (11 dagar) i grundläggande psykiatri och omvårdnad samt kortare fördjupningskurser (2 dagar) inriktade på olika psykiatriska tillstånd; psykossjukdom, beroende, depression/bipolär sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver föreläsningar innehåller kurserna seminarier för träning av färdigheter, kunskapsutbyte och reflektion. I den längre kursen gör deltagarna en examinationsuppgift där de fördjupar sig teoretisk inom ett område och sedan beskriver hur de omsatt kunskap i sitt dagliga arbete.

Under 2022 har kurserna givits på plats vilket har underlättat dialog, erfarenhetsutbyte och gemenskap vilket varit uppskattat. Information om och dialog kring kursernas innehåll har förts med kursernas föreläsare vilket har bidragit till ytterligare utveckling. Utvärderingarna har visat att deltagarna särskilt uppskattat medverkan av personer med egenerfarenhet och diskussioner med kollegor från andra verksamheter.

"Vi kan göra mycket med små medel... våga ha tålamod och ta ett steg i taget. Allt är bättre än att stanna upp! Jag tror att påfyllnad/uppfräschning av kunskap utvecklar påminner /utvecklar oss om vad det är vi jobbar med och varför och på så sätt kan göra stor förändring för varje enskild patient och dess anhöriga."

 - Undersköterska i psykiatrisk heldygnsvård och kursdeltagare 2022

"Jag har blivit starkare i min roll som arbetsledande då jag tydligare kan motivera åtgärder och förhållningssätt på avdelningen. Jag har mer förståelse för patienternas självskadebeteende och kan utifrån detta ställa bättre mer riktade frågor. Viktigast är att lyssna och finnas där. Jag har även lärt mig var jag kan läsa på om jag vill lära mig mer om olika tillstånd."

- Sjuksköterska i psykiatrisk heldygnsvård och kursdeltagare 2022

Samtal i heldygnsvården

Samtalsprojektet är baserat på en efterfrågan från såväl patienter som personal att ge en större plats till samtal inom ramen för omvårdnaden i psykiatrisk heldygnsvård. CPF erbjuder implementeringsstöd i insatserna för psykiatrin i Region Stockholm.

Under året har följande satsningar genomförts:

  • På fyra nya avdelningar har personal påbörjat ny träning i att ge patienter KBT-interventioner såsom beteendeaktivering. Sammantaget har ytterligare 19 omvårdnadspersonal utbildats under hösten 2022 i aktiva samtalsinsatser baserade på KBT/ACT med patienter i heldygnsvård och de fortsätter med handledning under vintern 22/23.

  • Projektet fortsätter också utvärdering av insatserna avseende patientnöjdhet, antalet erbjudna samtal, antalet genomförda samtal och effekt genom självskattningsformulär. KBT-delen innehåller även två genomförda kvalitativa studier med intervjuer av personalens upplevelse och genomförbarhet.

  • Utifrån de samlade erfarenheterna av arbetssättet har även arbete med genomförbarhet och implementering fortsatt på CPF.

Självvald inläggning

Självvald inläggning innebär att patienter, genom en överenskommelse med sin öppenvårdsmottagning och heldygnsvårdsavdelning, har möjlighet att själva bedöma när de är i behov av heldygnsvård. Förutsatt att platsen är ledig kan patienten komma till avdelningen när som helst på dygnet, utan att hens vårdbehov bedöms av en läkare. Syftet är att främja patienternas delaktighet, autonomi och ansvar för sin egen vård. Vid ökad stress och hotande kris kan självvald inläggning förebygga ytterligare försämring. Utveckling & implementering har i uppdrag att stötta verksamheterna i implementeringen samt att utvärdera metoden.

Under året 2022 har den generiska modellen av Självvald inläggning implementerats på fem heldygnsvårdsavdelningar och 12 öppenvårdsmottagningar. Totalt finns nu 21 platser för självvald inläggning på 19 avdelningar i samarbete med 36 öppenvårdsmottagningar.

Under året har datainsamling påbörjats vilken kommer att pågå till och med år 2027. CPF har medverkat och presenterat i nationella seminarium för självvald inläggning anordnat av SKR och Socialstyrelsen, på den nordiska konferensen för specialistsjuksköterskor i psykiatri samt haft en gemensam presentation tillsammans med Region Skåne på Svenska Psykiatrikongressen.

Läs i artikeln "Mer tid för omvårdnad när patienten får skriva in sig själv" i Vårdfokus 2022-04-19 med Joachim Eckerström forskare på CPF.