7 Utveckling och implementering

Under flera år tillbaka har enheten arbetat intensivt för att bygga in implementeringskunskap som navet i allt utvecklingsarbete. Det innebär i praktiken att tänka efter – före.

Inom akademien och i forskningsutlysningar finns allt oftare ett krav på den sökande att ha en genomtänkt plan för hur innovationen eller tjänsten är tänkt att rullas ut i ett sista steg för att nå slutanvändaren det vill säga patienterna.

Många vårdstrukturer har redan inbyggt att mäta resultat på patientnivå som utfallsmått. Det som ofta saknas är att mäta följsamhet till riktlinjer, vårdprogram, checklistor och andra arbetssätt. Gör vi det vi ska? Det är dessa frågor som enheten arbetar med i dess utvecklingsarbete. 

Innovation kräver nya arbetssätt vilket möjliggör att fler implementeringsarbeten nu beforskas
För att den nya innovationen eller tjänsten ska nå slutanvändaren behöver vårdpersonalen arbeta annorlunda än tidigare. Det krävs en samsyn inom arbetsgruppen kring problem och målbild, ett tydligt arbetssätt, en behovsanalys och väl genomtänkta strategier samt en plan för uppföljning. För detta behövs specifik implementeringskunskap som idag dessvärre inte erbjuds i vare sig vårdpersonalens eller forskarens grundutbildning.

Målet är att vara en pionjär och kunna erbjuda vårdverksamheter och forskare ett implementeringsstöd vid start av vårdnära utvecklingsprojekt.

Utveckling och implementering har byggt upp en såväl teoretisk som praktisk implementeringskompetens. I nära samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin säkerställer och underhålls kompetensnivån och har under det senaste året möjliggjort att flera implementeringsarbeten nu beforskas.

Under 2022 har den gemensamma satsningen mellan Utveckling och implementering och ANDTS fortsatt framgångsrikt för att stötta psykiatriska mottagningar i implementeringen av processkartan för beroende och införandet av 15-metoden.

Digital utbildning i 15-metoden med workshopsserie i implementering

Satsningen har bestått av två delar. Deltagarna har initialt erhållit en digital utbildning i 15-metoden, vilken omfattat screening, fördjupad bedömning och behandling av lindriga till måttliga alkoholproblem enligt processkartan. Som ett stöd i att omvandla den nyvunna kunskapen till praktiska arbetssätt har deltagande enheter också fått skicka ett team på en workshopsserie i implementering som hållits av CPF i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin.

Under detta metodstöd har deltagarna fått utgå från sin verksamhet och sina förutsättningar och därmed fått förtydliga sin utmaning och det man vill uppnå med implementeringen. Vidare har teamen fått arbeta fram målbeteenden, identifiera behov, hitta strategier och ta fram lämpliga sätt att följa upp sin implementering.

Under 2023 planerar projektet att göra en preliminär analys med resultat för återkoppling till de enheter som deltagit.

Braining är en behandlingsmetod där patienter och personal genomför pulshöjande gruppträning tillsammans. Syftet är att förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa hos patienter. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personal i den psykiatriska vården och bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

Samarbete för en framtida spridning

Braining skapades 2017 som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst av upphovsmakare Lina Martinsson och Åsa Anger. Sedan 2019 finns ett samarbetsprojekt med enheten för Utveckling och implementering för att utvärdera effekter och erfarenheter av metoden och möjliggöra en framtida spridning.

Under våren har Braining även startats upp på två enheter inom Beroendecentrum, Liljeholmsberget och Livsstilsmottagningen Liljeholmen, där metoden har utvärderats i ett pilotprojekt genom att mäta effekter på patienters hälsa, personalhälsa och erfarenheter av implementering. På grund av positiva erfarenheter från både patienter och personal, har enheterna fortsatt med Braining under hösten, utanför forskningen.

Metoden hjälper patienter att hitta motivation med pulshöjande träning

Tidigare forskning visar på att pulshöjande träning är effektivt som behandling vid ångest och depression, i vissa fall är träning lika effektivt som medicin och psykoterapi. Det finns även studier som pekar på att träning kan förbättra stresstolerans bland personal i psykiatrin. Både patienter och yrkesverksamma i psykiatrin är medvetna om vikten av fysisk träning, men det kan vara svårt att gå från tanke till handling. Braining hjälper patienter att hitta motivation att komma igång med pulshöjande träning, med stöd från personal på sin psykiatriska enhet. 

Visionen för kurserna i grundläggande psykiatri och omvårdnad är att deltagarna (skötare och sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatrisk vård) ska stärkas i sin yrkesroll, känna stolthet över sitt arbete och kunna bidra till att utveckla omvårdnaden i den psykiatriska heldygnsvården i Region Stockholm. Kursernas mål är ge ökad kunskap om och förståelse för psykiatriska tillstånd och besvär samt praktiska färdigheter i omvårdnad.

Utbudet består av en längre kurs (11 dagar) i grundläggande psykiatri och omvårdnad samt kortare fördjupningskurser (2 dagar) inriktade på olika psykiatriska tillstånd; psykossjukdom, beroende, depression/bipolär sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver föreläsningar innehåller kurserna seminarier för träning av färdigheter, kunskapsutbyte och reflektion. I den längre kursen gör deltagarna en examinationsuppgift där de fördjupar sig teoretisk inom ett område och sedan beskriver hur de omsatt kunskap i sitt dagliga arbete.

Under 2022 har kurserna givits på plats vilket har underlättat dialog, erfarenhetsutbyte och gemenskap vilket varit uppskattat. Information om och dialog kring kursernas innehåll har förts med kursernas föreläsare vilket har bidragit till ytterligare utveckling. Utvärderingarna har visat att deltagarna särskilt uppskattat medverkan av personer med egenerfarenhet och diskussioner med kollegor från andra verksamheter.

Samtalsprojektet är baserat på en efterfrågan från såväl patienter som personal att ge en större plats till samtal inom ramen för omvårdnaden i psykiatrisk heldygnsvård. CPF erbjuder implementeringsstöd i insatserna för psykiatrin i Region Stockholm.

Under året har följande satsningar genomförts:

• På fyra nya avdelningar har personal påbörjat ny träning i att ge patienter KBT-interventioner såsom beteendeaktivering. Sammantaget har ytterligare 19 omvårdnadspersonal utbildats under hösten 2022 i aktiva samtalsinsatser baserade på KBT/ACT med patienter i heldygnsvård och de fortsätter med handledning under vintern 22/23.
• Projektet fortsätter också utvärdering av insatserna avseende patientnöjdhet, antalet erbjudna samtal, antalet genomförda samtal och effekt genom självskattningsformulär. KBT-delen innehåller även två genomförda kvalitativa studier med intervjuer av personalens upplevelse och genomförbarhet.
• Utifrån de samlade erfarenheterna av arbetssättet har även arbete med genomförbarhet och implementering fortsatt på CPF.

Bättre Sömn i Psykiatrin är ett samarbete mellan CPF och psykiatrin, projektet syftar till att förbättra hanteringen av sömnproblem hos psykiatrins patienter och i förlängningen bättre sömn hos patienterna. Vi vet att sömn är viktigt inte minst för psykiatrins patienter, och att en stor andel patienter har sömnproblem. Samtidigt saknas kvalitetssäkrade rutiner för bedömning och behandling av patienters sömnproblem, vilket ökar risken att den behandling som ges inte är evidensbaserad. Med projektet vill vi ta ett samlat grepp i hela psykiatrin, för evidensbaserad hantering av patienters sömnproblem – och bättre sömn för patienterna.

Under 2022 har en projektgrupp bildats som leds av sömnforskare Susanna Jernelöv, i Viktor Kaldos forskargrupp. En referensgrupp har också satts samman med representanter från de flesta kliniker och yrkeskategorier i psykiatrin. Grupperna har gemensamt arbetat fram en enkät med frågor till medarbetarna, för kartläggning av hur hanteringen av sömnproblem ser ut idag och vilka behov medarbetarna har gällande kompetensutveckling på området. Datainsamling för kartläggning har planerats och påbörjats. I samarbete med brukarsamordnare i heldygnsvården har patientsynpunkter relevanta för sömnen sammanställts. Data kommer även att hämtas från journalsystemet kring bl.a. diagnosticering och sömnmedelsförskrivning. Syftet med kartläggningen är att ge underlag för att utforma insatser och stöd för att utveckla och förbättra hanteringen av patienters sömnbesvär i psykiatrin.

Självvald inläggning innebär att patienter, genom en överenskommelse med sin öppenvårdsmottagning och heldygnsvårdsavdelning, har möjlighet att själva bedöma när de är i behov av heldygnsvård. Förutsatt att platsen är ledig kan patienten komma till avdelningen när som helst på dygnet, utan att hens vårdbehov bedöms av en läkare. Syftet är att främja patienternas delaktighet, autonomi och ansvar för sin egen vård. Vid ökad stress och hotande kris kan självvald inläggning förebygga ytterligare försämring. Utveckling & implementering har i uppdrag att stötta verksamheterna i implementeringen samt att utvärdera metoden.

Under året 2022 har den generiska modellen av Självvald inläggning implementerats på fem heldygnsvårdsavdelningar och 12 öppenvårdsmottagningar. Totalt finns nu 21 platser för självvald inläggning på 19 avdelningar i samarbete med 36 öppenvårdsmottagningar.

Under året har datainsamling påbörjats vilken kommer att pågå till och med år 2027. CPF har medverkat och presenterat i nationella seminarium för självvald inläggning anordnat av SKR och Socialstyrelsen, på den nordiska konferensen för specialistsjuksköterskor i psykiatri samt haft en gemensam presentation tillsammans med Region Skåne på Svenska Psykiatrikongressen.

CPF har i samarbete med de psykiatriska verksamheterna inom SLSO genomfört en utvärdering av psykiatrisk utredning. Utvärderingen syftade till att undersöka hur kliniker upplever psykiatrisk utredning för att vid behov kunna förbättra utredningsförfarandet. Utvärderingen, som är sammanställd i rapportform, visade att kliniker överlag är positivt inställda till utredningsförfarandet och att de upplever sig som kompetenta att genomföra utredning.