5 Kompetenscentrum för psykoterapi

Kompetenscentrum för psykoterapi (KCP), är en enhet inom CPF, som har som uppgift att tillhandahålla utbildning och kompetensutveckling samt säkerställa kompetensförsörjningsbehovet inom Region Stockholm vad gäller området psykoterapi, psykologisk behandling och psykologiska interventioner.

Riktade utbildningar efter upplevda behov

KCP bedriver även forskning inom ovan områden. Samverkan mellan Region Stockholm och Karolinska Institutet ger en möjlighet att rikta och anpassa utbildningar direkt efter psykiatrins upplevda behov av kompetensutveckling, samtidigt som de ingår i högskolans ramverk. Många av utbildningarna bedrivs som uppdragsutbildning. 

Målet är att ligga i framkant av psykoterapiutbildningar

KCP:s utbildningar sker i enlighet med det aktuella forskningsläget inom kliniska områden, de fokuserar på att utveckla individens färdigheter i den kliniska situationen och de bygger på ett studentaktivt lärande. Bland KCP:s lärare återfinns såväl forskare som personer med lång erfarenhet av att arbeta inom psykiatrisk vård. Vidare engageras många i undervisningen som arbetar på någon av de psykiatriska klinikerna i Region Stockholm.

Spännvidden i de olika utbildningarna

KCP:s utbildningar spänner från längre program och specialistutbildning över basutbildningar i psykoterapi riktade mot olika yrkesgrupper till kortare kurser och utbildningsinsatser.

Jonas Ramnerö

"Många som går KCP:s utbildningar har gått någon utbildning i Motiverande Samtal (MI) i MIQA-gruppens regi. Dessa tillhör de kortare utbildningarna i vårt utbud och vi ser en stor efterfrågan från olika verksamheter. Under året gick 1358 personer någon av KCP:s utbildningar"

- Jonas Ramnerö, enhetschef KCP

Många som går KCP:s utbildningar har gått någon utbildning i Motiverande Samtal (MI) i MIQA-gruppens regi. Dessa tillhör de kortare utbildningarna i vårt utbud och vi ser en stor efterfrågan från olika verksamheter. 

KCP:s precisionsutbildning

Inom ramen för KCP och Tobias Lundgrens forskargrupp har temat precisionsutbildning för psykoterapifärdigheter startat. Det övergripande syftet med precisionsutbildning är att studera och utveckla effektiva sätt att träna psykoterapikompetens och färdigheter för att öka användningen av effektiva evidensbaserade behandlingar i reguljär vård för patienter som lider av psykisk ohälsa.

"Utöver att utveckla utbildning för vissa nyckelfärdigheter syftar precisionsutbildning även till att ta reda på vilka förutsättningar studenter har för att lära sig och använda kompetens som lärs ut i psykoterapiutbildning."

- Tobias Lundgren, forskargruppsledare och ansvarig för precisionsutbildningen.

 

 

 

Precisionsutbildningsforskningen består idag framförallt av tre delprojekt som innefattar studier kring; 1) organisation av utbildning, förutsättningar för att lära sig färdigheter, och implementeringsstöd för att öka inlärning och användandet av psykoterapifärdigheter i kliniska vardag, 2) digitalisering av utbildning för att lära sig bedömning och behandling av psykisk ohälsa, 3) digital live psykoterapihandledning för att utveckla psykoterapifärdigheter och kompetens.

Specialistutbildning för psykologer i vuxenpsykiatrin

KCP har sedan flera år en specialistutbildning för psykologier. Under året har enheten arbetat fram en ny sammanhållen specialistutbildning för psykologer i vuxenpsykiatrin med start under hösten 2023. Utbildning har utvecklas av KCP i samarbete med verksamhetsföreträdare från psykiatrin med syfte att utveckla psykologers kompetens för att kunna utföra kliniskt psykologarbete på specialiserad nivå och utveckla sin expertfunktion inom det vuxenpsykiatriska fältet. Läs mer om utbildningen.

Forskningsprojekt på KCP under året

Internetförmedlad psykologisk intervention riktad till vuxna som söker vård för könsdysfori

Personer som söker vård för könsdysfori, psykiskt lidande på grund av att könsidentiteten inte stämmer överens med det biologiska könet, är en växande grupp. Tidigare studier har upprepat visat att personer med könsdysfori har sämre psykisk hälsa jämfört med individer utan könsdysfori, även efter könsbekräftande vård. En förklaring till detta har föreslagits vara minoritetsstress dvs. att stigma-baserad utsatthet som t.ex. diskriminering på grund av könsidentitet, social isolering, internaliserad transfobi, stress kring att dölja sin könsidentitet, rädsla för avvisanden och våld belastar förmågan att hantera stress och reglera negativa känslor på ett adaptivt sätt.


Det saknas idag utprövade insatser som behandlar och förebygger psykisk ohälsa för individer med könsdysfori och de specifika utmaningar de möter, trots att detta efterfrågas i nationella riktlinjer för hur vård ska bedrivas för denna grupp. Det finns därför ett behov av att utveckla behandlande och preventiva insatser.

Sedan september bedrivs, vid KCP, i samarbete med ANOVA (enheten för andrologi, sexualmedicin och transmedicin vid Karolinska universitetssjukhuset) en studie där en internetförmedlad psykologisk intervention riktad till vuxna som söker vård för könsdysfori och deras närstående utvärderas. Studien är en genomförbarhetsstudie (N=40), med pre-, post och veckovisa mätningar, där interventionen utvärderas avseende genomförbarhet, trovärdighet, acceptabilitet och preliminär effekt.  Interventionen syftar till att stärka känsloregleringsfärdigheter, stötta en hälsosam identitetsutveckling och stärka motståndskraft mot aktuell och framtida psykisk ohälsa.

ACRA -  psykoterapeutisk modell för att minska missbruk och kriminalitet

Sedan ett par år tillbaka har forskare från KCP, forskargrupp Lundgren, arbetat med att utveckla, anpassa och utvärdera en psykoterapeutisk modell för att minska missbruk och kriminalitet. Doktorand och projektledare är Ida Mälarstig och projektägare Tobias Lundgren. Modellen som utvecklas och utvärderas heter A-CRA och står för Adolescent Community Reinforcement Approach. 

"Syftet med terapiformen är att öka aktivitet i prosociala och meningsfulla riktningar och minska aktivitet kopplat till missbruk och kriminalitet. Terapiformen har starkt vetenskapligt stöd för öppenvårdsmiljöer, framförallt i USA, och nu anpassar projektgruppen materialet till tvångsvård på institutioner som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS."

- Ida Mälarstig, doktorand och projektledare för ACRA-projektet

 

Projektgruppen på KI utbildar och handleder behandlingspersonal på SiS i A-CRA kontinuerligt under projekttiden. Hittills har fyra institutioner och tjugo behandlare utbildats, två till institutioner utbildas i vår. För närvarande genomförs en randomiserad pilotstudie på två institutioner med målet att pröva studieupplägget. Femton ungdomar, 16-21 år, med missbruksproblem och socialt nedbrytande/kriminellt beteende har inkluderats hittills, totalt 30 ungdomar ska ingå. Resterande institutioner kommer att ingå i en RCT, planerad till 2023, där 220 ungdomar randomiseras till antingen A-CRA eller sedvanlig behandling. I RCTn undersöks effekter av behandlingen på missbruk, problembeteenden och utåtagerande beteende i tvångsvården på SiS. För att studera långtidseffekter av A-CRA på missbruk och kriminalitet planeras även en registerstudie där deltagarna i RCTn följs i SiS interna och i nationella register. En intervjustudie med ungdomar som genomgått A-CRA på SiS pågår också, i syfte att utforska erfarenheter av behandlingen, vad som underlättar arbetet med mål och värden i livet och deras uppfattning om problemen med missbruk och kriminalitet. En intervjustudie med fokus på behandlarnas erfarenheter, hinder och faktorer som underlättar implementering av A-CRA på SiS har slutförts och skickats in till tidskrift. De behandlarna har sedan hösten 2020 genomfört A-CRA på SiS under handledning av projektgruppens Åsa Spännargård.  

Satsning inom Maria Ungdoms verksamheter

Under 2023 görs en liknande satsning inom Maria Ungdoms verksamheter i Region Stockholm under samordning av Maria Åbonde Garke.


Satsningen är ett samarbete mellan Centrum för psykiatriforskning (CPF) och Maria Ungdom (tillhörande Beroendecentrum) och fokuserar på såväl utbildning som implementeringskunskap. Dessa två komponenter ska både höja behandlares kunskap, och ge handfasta verktyg för att lyckas omvandla nyvunnen kunskap och färdigheter till ett praktiskt och hållbart arbetssätt i den egna verksamheten.