4 Utveckling

Under året har BUP påbörjat införandet av vårdmodellen Flexible Assertive Community Treatment (FACT), som vänder sig till ungdomar med allvarlig eller komplex psykiatrisk problematik, låg funktionsnivå och stort behov av samverkan med andra vård- och omsorgsaktörer. Modellen har hittills införts på fyra enheter inom Intensiv öppenvård, vilket medfört att enheterna börjat arbetar i multiprofessionella team mer konsekvent. Enheterna samarbetar nu tätt med BUP:s tre heldygnsvårdsavdelningar och ger intensivt stöd till ungdomar och deras familjer i perioder av kris. De erbjuder samtidigt en kontakt som är stabil över tid för ungdomar som har fluktuerande vårdbehov.

Ett samarbete med patient- och anhörigorganisationer och ett flertal Stockholmskommuner har etablerats, med målsättningen att skapa ett mer integrerat arbetssätt tillsammans med kommunala aktörer. En kvalitativ intervjustudie har genomförts i samarbete mellan BUP och CPF, där målgruppens önskemål och behov utforskats inför införandet. Avsikten är nu att successivt följa införandet med både kvalitativa och kvantitativt ansatser, där ungdomarnas, de anhörigas och personalens perspektiv kommer att belysas. Ulf Jonsson är ansvarig forskare och Ingrid Byng Strøm projektleder införandet på BUP.

Christian Rücks forskargrupp har utvecklat två internetbehandlingsmetoder för patienter med tvångssyndrom respektive dysmorfofobi. Behandlingarna som kallas OCD-NET och BDD-NET har nu börjat användas av Region Uppsala och erbjuds för patienter i Stockholm via portalen Stöd och behandling.

Forskarna har kunnat se att väntelistorna för behandling minskat drastiskt för båda tillstånd sedan internetbehandlingarna införts. Lina Lundström som disputerade under året har varit drivande i införandet av behandlingarna.

Medarbetare vid enheten Utveckling och implementering har kompetens inom psykiatri, omvårdnad, psykoterapi, implementering, förbättringsarbete, projektledning och forskning. Några av utvecklingsprojekten har blivit del av ett ordinarie utbud till vården. Det gäller Självvald inläggning, Samtal i heldygnsvården och Lugna rummet.

På enheten finns specifik kompetens i implementering, det vill säga hur en ny metod kan införas i vården. Vårdpersonal kan få utbildning och handledning i själva införandet av ett nytt arbetssätt. Utveckling och Implementering har ett flerårigt samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) enhet kring implementeringskunskap.

På enheten Utveckling och implementering jobbar: Johan Holmberg, psykolog, med dr (Samtal i heldygnsvården och Braining), Maria Hedman Lagerlöf, psykolog, med dr (projektledare KBT i blandat format), Björn Högberg, psykolog, (Braining), Joachim Eckerström, Specialistsjuksköterska i psykiatri, med. dr (postdoktor Självvald inläggning och omvårdnad), Sigrid Salomonsson, enhetschef, psykolog, med dr, Cecilia Crona, specialistsjuksköterska i psykiatri, (kursansvarig grundläggande psykiatri och omvårdnad, samordnare Lugna rummet och Samtal i heldygnsvården), Rebecka Broman, sjuksköterska, (doktorand och projektledare Braining), Annie Fors, Specialistsjuksköterska i psykiatri (Självvald inläggning) och Rebecka Albinsson Björklund, specialistsjuksköterska i psykiatri (Självvald inläggning)

Enheterna ANDTS och Utveckling och implementering samarbetar i projektet 15-metoden, med utbildningsinsatser och stöd i implementering, under ledning av Anders Hammarberg. I projektet erbjuds all personal inom psykiatrisk öppenvård utbildning i att uppmärksamma och behandla alkoholproblem enligt 15-metoden, vilken innehåller standardiserade arbetssätt att uppmärksamma, bedöma och behandla alkoholproblem. Under 2023 deltog 76 medarbetare från fem enheter. Totalt har omkring 230 medarbetare från 26 enheter deltagit i insatsen. Vid sidan om implementeringen pågår ett arbete med att utvärdera effekterna av insatsen.

Några enheter som deltagit är Mottagningen för psykossjukdomar på Norra Stockholms Psykiatri, Affektiv mottagning Globen på Psykiatri Södra Stockholm, Affektiva, Ångest och Traumaprogrammet på Psykiatri Sydväst, Centrummottagningen på Psykiatri Nordväst, Neuropsykiatriska enheten inom Psykiatricentrum Södertälje. 

CPF har i uppdrag att stötta psykiatrin i införandet av Självvald inläggning samt att utvärdera metoden. Syftet med Självvald inläggning är att främja patienternas delaktighet och möjlighet att ta ansvar för den egna vården. På varje vårdenhet som arbetar med metoden finns en särskilt ansvarig som, i nära kontakt med metodstödjare på CPF, stöttar kollegor och som ansvarar för samverkan mellan öppenvård och heldygnsvård. Under 2023 har den generiska modellen av Självvald inläggning implementerats på tre nya heldygnsvårdsavdelningar: avdelning 16 och avdelning 141 inom Psykiatri Nordväst samt avdelning 151 inom Aleris. Modellen är också implementerad på 14 öppenvårdsmottagningar inom Aleris, Wemind, Prima, Psykiatri Nordväst, Norra Stockholms Psykiatri och BUP. Vid årsskiftet hade 433 patienter en överenskommelse om Självvald inläggning och 22 heldygnsvårdsavdelningar har vigt platser åt metoden.

Under 2023 har två kvalitativa studier initierats och intervjuer har genomförts för att undersöka hur metoden påverkar patienters förmåga att utföra vardagliga aktiviteter samt utforska patienternas uppfattning om de mest effektiva komponenterna i interventionen. Utöver detta har över 80 patienter inkluderats i en kvantitativ utvärdering av projektet.

Utifrån en efterfrågan från såväl patienter som personal att ge en större plats till samtal i psykiatrisk heldygnsvård erbjuder CPF implementeringsstöd i insatser för strukturerade samtal inom heldygnsvård för psykiatrin i Region Stockholm. Totalt sex avdelningar på Psykiatri Nordväst har infört metoden. Under 2023 har enheten arbetat intensivt med att utveckla manual, utbildning och implementeringsstrategi. En pilot har genomförts på Aleris och två heldygnsvårdsavdelningar under 2023. Utvärdering och flera vetenskapliga studier av metoden pågår. Resultaten förväntas publiceras under de kommande åren.

I metoden Kognitiv beteendeterapi i blandat format, kombineras internetbehandling med sedvanlig psykologisk behandling. Självständigt arbete och digitalt behandlarstöd varvas med fysiska sessioner eller videobesök. I nuläget finns program för depression och flera ångestsyndrom. Program för insomni och tvångssyndrom är under utveckling. Samtliga behandlingar bygger på evidensbaserade behandlingsprotokoll. Formatet utvecklas och utvärderas i samarbete med behandlare inom SLSO. Potentiella vinster med metoden är ökad tillgång på psykologisk behandling och avlastning för kliniker. Målet är att utveckla och utvärdera formatet för att sedan kunna tillgängliggöra Kognitiv beteendeterapi i blandat format för öppenvård och primärvård i hela landet.

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Innovation

6. Prevention