6 Prevention

Lorena Fernández de la Cruz leder ett projekt som ska testa ett nytt program för livsstilsförändring anpassat för personer med tvångssyndrom, med stöd från Hjärt- och lungfonden.

Syftet med livsstilsprogrammet är att förbättra deltagares levnadsvanor vad gäller fysisk aktivitet, matvanor, alkohol- och tobaksanvändning för att minska hälsoproblem. Förhoppningen är att nya kunskaper från projektet ska ligga till grund för framtida livsstilsinterventioner i hälso- och sjukvården.

Livsstilsprogrammets genomförbarhet testas först i en pilotstudie, och därefter planeras en randomiserad kontrollerad prövning. Pilotstudien leds av doktorand Anna Holmberg. Under året har projektet slutfört rekryteringen till pilotstudien, totalt har 25 deltagare inkluderats. Deltagare som har genomfört livsstilsprogrammet har beskrivit programmet som hjälpsamt och rapporterar ökad tilltro till sin förmåga att göra livsstilsförändringar. En större randomiserad studie påbörjas under 2024 som doktorand Sofia Asplund ska projektleda.

Braining är en behandlingsmetod där patienter och personal genomför pulshöjande gruppträning tillsammans.  Vid årets slut hade metoden har införts på tre av nio psykiatriska kliniker i Region Stockholm (Beroendecentrum, Psykiatri Södra och Psykiatri Sydväst).

Syftet är att förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa hos patienter. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personal i den psykiatriska vården och bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

Braining skapades som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst av upphovsmakarna Lina Martinsson och Åsa Anger. Sedan flera år tillbaka finns ett samarbetsprojekt med enheten Utveckling och implementering för att utvärdera effekter och erfarenheter av metoden och möjliggöra en framtida spridning. Målet är att utvärdera Braining och om det visar sig framgångsrikt, nå ut på alla kliniker i Region Stockholm så att fysisk aktivitet blir tillgängligt för alla patienter i psykiatrin.

Foto: Yanan Li

Resultaten från en pilotstudie på två enheter inom Beroendecentrum, Liljeholmsberget och Liljeholmens livsstilsmottagning, tyder på ökad livskvalitet och minskade symtom på depression och ångest. Resultaten visade också att Braining var genomförbart även på dessa nya mottagningar utanför Psykiatri Sydväst. Mot bakgrund av piloten har projektgruppen under 2023 startat en randomiserad kontrollerad studie där Braining jämförs med rådgivning om fysisk träning och utvärderar effekten på mängden genomförd träning samt fysisk och psykisk hälsa. I denna studie inkluderas även mottagningar inom Psykiatri Södra.

Under 2023 har en uppföljning av alla patienter som tog del av projektet under de fyra första fyra åren publicerats som visar att metoden är säker och inte uppvisar några oönskade effekter.

Bättre Sömn i Psykiatrin är ett samarbete mellan CPF och psykiatrin som syftar till att förbättra hantering av sömnproblem i vården och i förlängningen bättre sömn hos patienterna. Sömn är viktigt, inte minst för psykiatrins patienter, och många patienter har sömnproblem. Samtidigt saknas kvalitetssäkrade rutiner för bedömning och behandling av sömnproblem, vilket ökar risken att den behandling som ges inte är evidensbaserad.

Under 2023 gjordes en digital enkät om hantering av sömnproblem med över 500 medarbetare i psykiatrin. Alla yrkeskategorier med patientkontakter fanns representerade bland de som svarade.

Resultaten visade att personalen uppfattar att en majoritet av patienterna inom öppenvården lider av sömnproblem och nästan alla patienter i heldygnsvården. Vissa deltagare rapporterade att det finns riktlinjer de kan använda, men överlag var det en brist på systematiska förhållningsregler och deltagare rapporterade att det är mer vanligt att personalen rapporterar att de inte bedömer och arbetar systematiskt med sömnproblem utan gör lite olika från fall till fall. En stor andel av deltagarna önskar tydligare riktlinjer att arbeta utifrån och mer kunskap om och träning i icke-farmakologisk behandling. En mindre del av de svarande rapporterade att de inte har behov av särskilda förbättringar i hanteringen av sömnproblem. För att ytterligare fördjupa förståelsen kommer projektgruppen intervjua ett tjugotal chefer och medarbetare inom psykiatrin.

Data om diagnosticering av sömnstörningar och sömnmedelsförskrivning för psykiatrins patienter har hämtats från journalsystemet. Där framkom att mindre än fyra procent av patienterna har fått en sömnstörningsdiagnos, medan nära hälften har fått recept på sömnmedicin från psykiatrin. Det framkommer också att mönstren för både diagnosticering och sömnmedelsförskrivning har förändrats över tid. Arbetsgruppen kommer att sammanställa data från såväl enkäter, journaluttag och intervjuer i en projektrapport och i vetenskapliga artiklar.

Syftet med kartläggningen är att ge underlag för att utforma insatser och stöd för att förbättra hanteringen av patienters sömnbesvär i psykiatrin med evidensbaserade och kvalitetssäkrade arbetssätt.

En översiktsstudie som Susanna Jernelöv och Kerstin Blom i projektgruppen har publicerat under året indikerar att det finns ett behov av mer utbildning i KBT-i, som är den psykologiska behandlingsmetod som har starkast evidens för behandling av insomni. Studien lyfter också goda exempel på möjliga format för effektiva utbildningsinsatser. 

Johanna Palm, doktorand och leg psykolog, Kerstin Blom, docent och leg psykolog, Ann Rosén, doktorand och leg. psykolog, Susanna Jernelöv, docent och leg psykolog, Sandra Tamm, postdoc och ST-läkare i psykiatri, Maria Cassel, doktorand och leg psykolog. (Ej med på bild är: Markus Jansson Fröjmark, docent och leg psykolog) Foto: Ahang Bashi

Globalt beräknas 800,000 dödsfall årligen bero på självmord, och det är fortfarande en ledande dödsorsak i åldersgruppen 15–19 år. Psykiatriska sjukdomstillstånd beräknas förekomma i upp till 90 procent av självmorden bland tonåringar. En stor del av individerna bedöms vara drabbade av depression eller bipolära syndrom. Evidensbaserad behandling finns, men förutsätter rätt diagnos.

I studie som publicerats under året undersökte Adrian Desai Boström och kollegor sambandet mellan regionala diagnostal av bipolär sjukdom och självmordstal bland ungdomar. Studien visar att regioner där fler diagnoser ställs också har lägre självmordsdödlighet bland tonårspojkar. Båda studierna visar på omfattande regional variation i behandlings- och diagnostal, vilket kan tolkas som tecken på ojämlik vård för ungdomar med svår psykisk sjukdom i Sverige. Dessa rön är inte bara ett viktigt steg mot bättre förståelse och hantering av självmordsrisk bland ungdomar, utan också ett hoppfullt tecken på att tidiga insatser kan rädda liv.

Adrian Desai Boström är ST-läkare inom barn- och ungdomspsykiatrin och postdoktor i Johan Lundbergs forskargrupp.

Safe Alternatives for Teens and Youths (Saftey) är en behandling riktad mot att minska upprepade suicidförsök bland barn och ungdomar. Projektet syftar till att göra en klinisk utvärdering av behandlingen inom den svenska Barn- och ungdomspsykiatrin. Johan Bjureberg är ansvarig forskare och doktorand Moa Karemyr projektleder. Under år 2023 har en randomiserad pilotstudie genomförts inom Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, inom vilken 30 barn och ungdomar med suicidalt beteende och deras föräldrar rekryterats och behandlats med Saftey eller en stödjande terapi som tillägg till sedvanlig vård. Preliminära resultat som förväntas publiceras under 2024 visar att studiedesignen är genomförbar och att båda behandlingar som utvärderats är säkra och uppskattade av såväl ungdomar som föräldrar. Framöver hoppas forskarna på att kunna inleda en fullskalig randomiserad klinisk studie i samarbete med flertalet regioner i landet, med målet att bättre förstå hur psykologisk behandling kan bidra till att minska upprepade suicidförsök bland barn och ungdomar.

Moa Karemyr är psykolog på BUP och doktorand i Johan Bjurebergs forskargrupp. Foto: Ahang Bashi

Orsakerna till självmord är komplexa, med en bred uppsättning av faktorer och utlösande händelser. Att förutsäga och förebygga är en betungande utmaning för psykiatrin och folkhälsan. Saving Lives är ett internationellt forskningsprojekt där Christian Rück är ansvarig forskare. Projektet utnyttjar Sveriges unika resurser och sammanför registerbaserad data om miljöfaktorer från födsel till död med genetisk data, med det ultimata målet att förbättra prediktionen av suicid. Under 2023 har omkring två tusen prover samlats in, projektet har som mål etablera världens största suicidbiobank med fem tusen PKU-prover.

Fortbildningen ger kursen omvårdnad av suicidnära personer (4,5 hp) syftar till att ge deltagarna fördjupad kunskap om bemötande och vårdrelationens betydelse för att motverka förhöjd suicidrisk på kort och långsikt. Utbildningen är även tänk att stärka deltagarna kunskap och färdigheter i suicidriskbedömning i samband med psykiatrisk vård.

Kursen tar avstamp i att deltagarna beskriver ett fiktivt patientfall utifrån sin vårdverklighet. Under kursens gång arbetar de sedan vidare med att skapa en personcentrerad och evidensbaserad vårdplan eller krisplan som utgör själva hemexamination.

Material som har framtagits under kursens gång har resulterat i två nya bokkapitel för sjuksköterskeutbildningen på grund- och avancerad nivå. Behov av ökat fokus på stöd till personal, anhöriga och efterlevande har också föranlett att kursen ska utökas till 7,5 hp.

Under 2023 lanserades en ny digital färdighetsträning för bedömning och handläggning av suicidrisk hos barn och ungdomar. Träningen har pilottestats inför införande på det nya sexåriga läkarprogrammet. Färdighetsträningen kommer där att ges till alla läkarstudenter, oavsett framtida specialitet.

Anna Lundh är initiativtagare till projektet och pedagogiskt ansvarig.  Arbetet består av två delar: en pedagogisk förbättringsdel och en forskningsdel där Josefin Ivarson, som har genomfört pedagogisk AT i projektet, även är blivande doktorand. Eva Serlachius, är ansvarig forskare för projektet. Preliminära resultat som förväntas publiceras under 2024 visar att färdigheterna hos studenterna som deltog i piloten har stärkts.

Forskarna hoppas att projektet ska utrusta alla nya läkare med grundläggande kompetens för att upptäcka suicidrisk hos barn och ungdomar samt vidta lämpliga åtgärder. En viktig målsättning är att öka medvetenheten om suicidprevention även inom den somatiska vården och att inkludera preventiva insatser i samtalen med unga patienter. En viktig komponent i träningen är att ge läkarna verktygen för att kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå och veta vilka fall som ska remitteras till Barn- och ungdomspsykiatrin.

Christian Rück curerar seminarieserien Karolinska Institutet Suicide Seminars där internationella gäster och en större publik kan delta genom Zoom, varje seminarium har setts live av i genomsnit omkring 300 personer och i efterhand av över 1000 personer. Flera internationellt framstående forskare inom suicidprevention och prediktion har gästat seminarieserien under året och alla föreläsningar går att ta del av i efterhand.

Under våren anordnade Christian Rücks forskargrupp en konferens om suicid där forskare från hela världen presenterade och diskuterade riskfaktorer, prediktion och prevention av suicid. Presentationerna innehöll allt från AI-modeller till samhällsinterventioner. Christian Rück har även under året startat en intressegrupp på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, som för samman kliniker och forskare som är intresserade av suicid. Gruppen samlas varje månad kring en presentation och efterföljande diskussioner.

Christian Rücks forskargrupp. Foto Micke Sandström.