2 Forskning

Stina Ingesson Hammarberg disputerade under året med Nitya Jayaram-Lindström som handledare. I doktorandprojektet ingick den hittills största studie som genomförts i Sverige med fokus på metoden kontrollerat drickande som behandlingsmål. Att uppnå kontrollerat drickande innebär att man återgår till ett stabilt konsumtionsmönster som medför en tydligt minskad hälsorisk.

Resultaten för den första delen av studien publicerades under året. Tvåhundrafemtio patienter som uppfyllde kriterier för alkoholberoende genomgick en av två jämförelsevis korta behandlingar med fem respektive fyra samtal, grundade i antingen kognitiv beteendeterapi eller motivationshöjande samtal.

Metoderna är prövade för personer med alkoholberoende men som inte har någon social problematik som hemlöshet, andra svåra psykiatriska problem eller allvarliga somatiska risker kopplat till fortsatt drickande. Patienterna hade under studietiden minskat sin konsumtion till i genomsnitt hälften jämfört med före behandling. En majoritet av deltagarna hade reducerat sin konsumtion till under aktuella gränsen för riskbruk vid halvårsuppföljningen och effekten höll i sig även efter 12 månader

I strävan efter att bättre förstå vad som styr vårt välbefinnande, och om graden av välbefinnande delvis orsakar alkoholmissbruk, så har en studie med Philippe A. Melas som huvudforskare upptäckt ett samband mellan gener, välmående och problematisk alkoholanvändning.

Intressant nog kan genetiska variationer leda till skillnader i hur snabbt dessa humörpåverkande molekyler bryts ner i kroppen, vilket, som studien antyder, påverkar vår övergripande känsla av välbefinnande och vår relation till alkohol.

Mer specifikt, visade forskningen att individer med en viss genetisk uppsättning i FAAH-genen har en tendens att rapportera lägre välbefinnande och detta, i sin tur, var kopplat till problematisk alkoholkonsumtion senare i livet, troligen som en form av självmedicinering. Dessa fynd ökar förståelsen av psykisk ohälsa och tyder på att interventioner som fokuserar på att förbättra välbefinnandet kan vara en ny terapeutisk strategi inom alkoholberoende. Mer forskning är dock nödvändig för att verifiera dessa fynd och bättre förstå sambandet mellan endocannabinoider och välbefinnande.

Levertransplantation är den enda behandlingen vid slutstadiet av leversjukdom och ett av de bästa alternativen vid hepatocellulär levercancer. Patienter med känd alkohol-orsakad skrumplever tillfrågas rutinmässigt om alkoholvanor inför och efter en levertransplantation. I en studie, med Knut Stokkeland som huvudförfattare, undersöktes effekten av alkoholkonsumtion före och efter transplantation på den nya leverns funktion och patientens överlevnad, oavsett orsaken till leversjukdomen.

I studien intervjuades tvåhundra patienter, som genomgick en levertransplantation, avseende alkoholvanor. Patienterna följdes under två år. Resultaten visade att patienter transplanterade för alkoholcirrhos hade en sämre prognos, men forskarna fann ingen korrelation mellan graden av alkoholkonsumtion före eller efter en levertransplantation, varken på den nya leverns funktion eller på patientens överlevnad.

Preliminära resultat från en internationell observationsstudie i nio länder om adhd och substansbrukssyndrom visar på stora lokala och internationella skillnader kring vilka behandlingar som erbjuds patienter. Studien som samordnas av Christoffer Brynte, specialistläkare och doktorand i Johan Francks forskargrupp, har följt 578 individer under nio månader, som sökt vård för både adhd och substansbruk och under året har baslinjedata publicerats.

Studien visar att enbart en tredjedel fick både psykologisk och farmakologisk behandling för adhd under de första tre månaderna, och att en tredjedel inte fick någon behandling för adhd överhuvudtaget. De som erbjöds farmakologisk behandling fick ofta låga doser. Preliminär analys visar att de som hade bäst behandlingsresultat var de individer som erbjöds farmakologisk behandling – även efter kontroll för sjukdomsgrad och psykosociala faktorer.

I studien har forskarna även samlat in data om olika psykologiska symptom som kan leda till ökad kunskap om hur man, på individnivå, bäst behandlar personer med adhd och samtidigt substansbrukssyndrom. 

Män födda utanför Europa har oftare riskabla spelvanor, jämfört med befolkningen i stort. I en rapport som publicerats under året identifierades ett antal faktorer som skulle kunna utgöra en del av förklaringen. Det tydligaste temat var syn på spelproblem i ursprungslandet, vilket enligt deltagarna präglas av stigma och skam. Denna faktor tycks även ha betydelse för benägenhet att söka vård och för behandling av spelproblem. Bland deltagare med utländsk bakgrund spelade den utvidgade familjen, i form av släktingar en relativt stor roll i att hjälpa personer med spelproblem. Anders Nilsson var försteförfattare till rapporten som togs fram av STAD på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Anders Nilsson, psykolog, forskare. Foto: Ahang Bashi

Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år, enligt en studie som har publicerats under året. Viktor Månsson och Yasmina Molero visar i studien om behovet att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får ekonomiska och hälsomässiga problem. I studien som har genomförts i samarbete mellan CPF och Avdelningen för försäkringsmedicin på KI har forskarna med hjälp av flera sammanlänkade nationella register studerat 2 830 individer i arbetsför ålder som fått en spelberoendediagnos och undersökte deras sjukfrånvaro under sex års tid. Sedan jämförde de dessa data med en likvärdig grupp med 28 300 personer utan spelberoendediagnos.

Resultaten visar att personer med spelberoende hade 89 procent högre risk för att bli långtidssjukskrivna, vilket innebär mer än 90 dagar per år under det år de fick sin diagnos. Resultaten är eftersom det har saknats kunskap om konsekvenserna av spelberoende över tid och hur de kan drabba individen gällande hälsa och arbetsförmåga.

Viktor Månsson, psykolog och forskare. Foto: Micke Sandström.

Cecilia Åkesdotter disputerade under våren 2023 med Johan Franck som huvudhandledare på en avhandling som undersöker psykiatriska diagnoser hos svenska elitidrottare på landslagsnivå. I en delstudie ingick 221 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö. De vanligaste psykiatriska diagnoserna var olika former av ångest, depression och ätstörningar. Dessutom var samsjuklighet vanligt. Inom ramen för avhandlingen intervjuades även fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos om sina upplevelser. Resultatet visar att det fortfarande finns ett starkt stigma kring dessa frågor och en tystnadskultur där idrottarna upplever att man inte kan prata om dessa upplevelser inom elitidrotten.

Under året har STAD publicerat en rapport om psykisk hälsa bland fotbollsspelare, på uppdrag av Föreningen Svensk Elitfotboll. Rapporten omfattar både en enkätstudie med spelare, tränar och personal på klubbarna och en kvalitativ djupintervjustudie.

Informanterna i intervjustudien rapporterade om flera skyddsfaktorer men också riskfaktorer, t.ex. mycket pengar att spendera, omfattande fritid och en benägenhet bland spelare att söka spänning. Upplevelser av stress kopplat till prestationspress, utsatthet på sociala medier samt skador nämndes också.

Problem relaterat till narkotika, dopning och gaming var inte så framträdande men en av tio spelare hade risknivåer av alkoholkonsumtion. Vidare låg nivåerna av andelen som spelade om pengar på ungefär samma nivåer som befolkningen i stort. Nivåerna av stress och utbrändhet bland elitfotbollsspelarna låg också på ungefär samma nivåer som har uppmätts bland svenska elitidrottare. Värt att notera är att problem relaterat till psykisk hälsa återfinns bland juniorerna, och ofta mer förekommande än bland seniorer. Nivåerna av psykisk ohälsa var ofta högst bland tränarna, t.ex. hade drygt en tredjedel av tränarna symptom på depression och/eller ångest.

Under en fotbollskarriär är elitfotbollsspelare exponerade för en rad situationer som kan påverka den psykiska hälsan. Rapportens två försteförfattare, Pia Kvillemo och Håkan Wall, pekar i rapporten på att det behövs flera olika parallella främjande och förebyggande insatser för att spelarna och klubbarna ska prestera på ett optimalt sätt och för att främja fysisk och psykisk hälsa bland spelarna.

Psykologisk träning, som mindfulness och visualisering, har länge använts inom idrottsvärlden för att hjälpa idrottare att förbättra sin prestation. En forskningsgenomgång av 100 publicerade studier undersökte effekter av psykologisk träning på idrottares prestationer. Studien har publicerats under året och är en del i Gustaf Reinebos doktorandprojekt, som Tobias Lundgren handleder. Resultatet visar att måttligt stöd finns för psykologiska insatser och att vidare forskning behövs med mer rigorös design för att ta reda på vilka former av insatser som är effektiva och för vem dessa insatser är effektiva.

Barn och ungdomar som dygnetruntvårdas på BUP är en särskilt utsatt patientgrupp. Ett pågående forskningsprojekt om tvångsvård och tvångsåtgärder hos dessa barn och ungdomar har pågått under året med stöd från Vetenskapsrådet. Projektet drivs av Niklas Långström och är ett samarbete mellan CPF, Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på KI, samt Tammerfors universitet. Forskarna undersöker hur tvångsvård används, riskfaktorer för användning och hur det går sen för dessa patienter.

En intervjustudie som gjorts inom projektet av doktoranden Astrid Moell med personal inom BUP:s heldygnsvård visar på komplexa utmaningar med de ändringar som gjordes i Lagen om psykiatrisk tvångsvård från 2020 i syfte att minska användningen av tvång. Medan många intervjupersoner uppskattade tydliggjord barncentrering, fann forskarna påtaglig misstro mot lagstiftarens förståelse för den kliniska verkligheten. Vårdpraxis efter lagändringen varierade, vissa deltagare rapporterade små förändringar i användningen av tvångsåtgärder, medan andra noterade en oavsiktlig förskjutning mot mer användning av avskiljning och lugnande läkemedel.

Självskadebeteende hos unga ökar risken för självmord och orsakar lidande. Johan Bjureberg har tillsammans med kollegor under året publicerat forskningsresultat som visar att internetbehandling kan minska självskadebeteende hos ungdomar genom att öka förmågan att reglera känslor.

Johan Bjureberg, psykolog, biträdande lektor, docent och forskargruppsledare.

Studien utvärderar en behandling som kallas IERITA, Internet-delivered Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents. Tanken med behandlingen är att minska självskadebeteende genom att förbättra ungdomarnas förmåga att hantera och reglera känslor på mer funktionella sätt. 

I studien deltog 166 ungdomar 13–17 år och deras föräldrar. De deltagande ungdomarna hade skadat sig själva minst fem gånger, varav minst en gång den senaste månaden. Deltagarna slumpades till att testa behandlingen som tillägg till reguljär vård inom barn- och ungdomspsykiatri eller primärvård. En kontrollgrupp fick enbart reguljär vård. De som slumpades till enbart reguljär vård erbjöds IERITA vid senare tillfälle. IERITA som tillägg till reguljär vård resulterade i 82 procents minskning av självskadeepisoder, samt bättre förmåga att hantera känslor och ökad funktionsnivå, efter behandlingen jämfört med en knapp halvering vid behandling med enbart reguljär vård. Effekterna av IERITA höll i sig vid en uppföljning tre månader senare.

Depression är vanligt bland ungdomar, men det kan vara svårt att få tillgång till behandling. I forskningsstudien IDA undersöker forskarna om de kan nå ut med effektiv hjälp till fler unga genom att erbjuda psykologisk behandling via internet. Deltagarna i studien får prova ett av tre behandlingsalternativ: värdebaserad beteendeaktivering med eller utan behandlarstöd via internet under 10 veckor, eller remiss till sedvanlig vård via BUP eller första linjen. Eva Serlachius är ansvarig forskare och doktorand Rebecca Grudin projektleder.

En kvalitativ studie som publicerades under året visar att det flexibla och tillgängliga internet KBT-formatet uppskattades av många. Tillgången till stöd från behandlare var avgörande för många deltagare och en faktor som främjade deras engagemang. Behandlingen uppfattades som engagerande och hjälpsam av deltagarna, och föräldrarna värdesatte möjligheten att vara delaktiga i behandlingen. Respondenterna gav även feedback hur behandlingen kan förbättras i framtiden, t ex genom att ta upp hur starka känslor kan hanteras.

Vissa föräldrar fick även, genom att ta del av ungdomens behandling, insikter om sina egna besvär med nedstämdhet. Resultaten har använts för att förbättra behandlingen som för närvarande utvärderas i en klinisk prövning vid BUP i samarbete med CPF.

Rebecca Grudin psykolog, doktorand. Foto: Lennart Kriisa, Psykologtidningen.

I POET-studien jämförs två sex veckor långa internetbehandlingar för ungdomar med psykiska besvär. Den ena behandlingen med fokus på känsloreglering och den andra med fokus på självreflektion och psykoedukation. Under 2023 genomfördes en pilotstudie som gav lovande resultat och nu har en fullskalig randomiserad kontrollerad studie påbörjats. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och fyra regioner i landet. Johan Bjureberg är ansvarig forskare och doktorand Katja Sjöblom projektleder. Gensvaret har hittills varit stort och totalt kommer 388 ungdomar att delta studien tillsammans med föräldrar.

Katja Sjöblom, psykolog och doktorand i POET-studien

Projektet Internetbaserad KBT för ätstörningar är ett exempel på när utveckling, implementering och utvärdering sker i den kliniska miljön, Elisabeth Welch är ansvarig forskare i samarbete med Thomas Parling. I projektet som drivs av doktorand Anne-Charlotte Wiberg har det ingått att utveckla och utvärdera en internetbehandling för vuxna patienter hetsätningsproblematik och relaterade tillstånd. Behandlingen är baserad på den evidensbaserade behandlingsmetoden Enhanced Cognitive Therapy. Behandlingsmetoden är implementerad på Stockholms centrum för ätstörningar och erbjuds via enheten Digital vård.

En pilotstudie har genomförts inom projektet med myndiga patienter. Under året har projektgruppen valt att även rikta behandlingen till patienter från 16 år.

Under 2023 påbörjades en kvalitativ studie som undersöker erfarenheter hos patienter som har genomgått behandlingen. Patienter som har rapporterat en betydande förbättring till följd av behandlingen samt patienter som har avbrutit behandlingen i ett tidigt skede på grund av utebliven effekt har intervjuats. Resultaten från den kvalitativa studien ska användas för att förbättra programmet, de förväntas publiceras under 2024.

Personer i Sverige med utomeuropeisk härkomst har närmre tre gånger så hög grad av symptom på ätstörningar jämfört med svenskfödda personer. Trots detta har de betydligt sämre tillgång till specialistbehandling. Det visar en studie som Mattias Strand och kollegor har publicerat under året.

Studien baseras på folkhälsoenkäten Hälsa Stockholm som 2014 innehöll fyra frågor om ätstörningar och besvarades av drygt 47 000 personer. Analysen visar att personer födda i ett annat europeiskt land hade något mer symptom jämfört med svenskfödda, medan personer födda utanför Europa hade nästan tre gånger så hög grad av symptom på ätstörningar. Forskarna kunde även visa att personer födda i Sverige, men med två utlandsfödda föräldrar hade dubbelt så mycket ätstörningssymptom jämfört med personer som har två föräldrar födda i Sverige.

Forskarna har även analyserat vilka som får specialistbehandling vid Stockholms centrum för ätstörningar med utgångspunkt ifrån var de bor. Analysen visar att boende i de fem områden med högst förekomst av ätstörningssymptom lägst sannolikhet att få specialistbehandling. Slutsatsen som forskarna drar är att det finns en avsevärd diskrepans mellan vilka som har problem med ätstörningar och vilka som får specialistbehandling för tillstånden.

Att ta steget - LEAP är en klinisk randomiserad behandlingsstudie som ska utvärdera den KBT-baserade gruppbehandlingen the CompuLsive Exercise Activity theraPy (LEAP). LEAP erbjuds som ett komplement till ordinarie vård med syfte att minska tankar, känslor och beteenden relaterat till tvångsmässig träning vid ätstörning och istället främja hälsosam fysisk aktivitet.

Emma Forsén Mantilla är ansvarig forskare och Elin Monell är projektledare. Projektet är ett samarbete med Stockholm Centrum för ätstörningar och ytterligare fyra andra svenska ätstörningsspecialistenheter. Under 2023 hölls sex LEAP-grupper på de deltagande enheterna och drygt 30 nya deltagare rekryterades.

Emma Forsén Mantilla, psykolog och Med dr. vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB). Elin Monell psykolog på Stockholms centrum för ätstörningar och postdoktor på MEB och på CPF.

Kognitiv beteendeterapi anpassad för ätstörning rekommenderas som förstahandsval för vuxna. Rekommendationen är baserad på effektivitetsstudier. Maria Hedman-Lagerlöf och Thomas Parling är medförfattare till en meta-analys som undersökte hur KBT fungerar för olika ätstörningar när behandlingen genomförs rutinmässigt i klinisk vardag. Femtio studier med 4299 deltagare som fick KBT inkluderades. Resultaten visade att KBT för ätstörningar är en effektiv behandling när den ges i rutinmässig klinisk vård med effektstorlekar som är jämförbara med dem som hittats i effektivitetsstudier.