5 Innovation

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) är något vissa personer kan utveckla som följd av att ha upplevt en eller flera traumatiska händelser. Vanliga symptom är påträngande minnen, mardrömmar, starka känslor som rädsla, skuld och skam, lättskrämdhet och undvikande av situationer och annat som påminner om traumat. Symtomen kan få allvarliga konsekvenser för en persons psykiska och fysiska hälsa, och kan påverka arbete, relationer samt övergripande livskvalitet.

HOPE drivs av Maria Bragesjö och är ytterligare ett projekt med inriktning på att öka tillgängligheten till evidensbaserad psykologisk behandling för patienter med PTSD via traumafokuserad KBT över internet. Projektet har med stöd från Region Stockholms innovationsfond under 2023 avslutat en pilotutvärdering av behandlingen där psykologer utbildats i den nya metoden och behandlat 30 patienter med PTSD. De preliminära resultaten är positiva. Nästa steg är att undersöka om resultaten kan upprepas i fler undersökningsgrupper och att utvärdera innovationen mot en aktiv kontrollgrupp.

Maria Bragesjö, psykolog vid Psykiatri Sydväst och postdoktor. Foto: Privat

En betydande andel barn i Sverige växer upp med vårdnadshavare som har alkoholproblem. Undersökningar visar att uppemot 20 procent av alla barn har en förälder med ett riskbruk av alkohol och omkring fyra procent har en alkoholberoende förälder. Dessa barn löper en ökad risk för flera olika negativa utfall såsom sämre skolprestation, utveckling av ett eget riskbruk samt sämre psykisk och fysisk hälsa. Stöd finns tillgängligt via exempelvis Socialtjänsten och frivilligorganisationer men en försvinnande liten andel barn nås av detta stöd. 

Baserat på tidigare forskning och erfarenhet på området har STAD under 2023 utvecklat material till det digitala egenvårdsstödet. Stödet kommer att omfatta målgruppsanpassade texter, filmer och övningar. En postdoktor har rekryterats för att driva projektet och gruppen har sökt forskningsmedel för att genomföra en randomiserad kontrollerad studie

Philip Lindners forskargrupp och mottagningen eStöd inom Beroendecentrum driver sedan flera år tillbaka Bryggan, ett innovativt, vårdnära FoU-projekt som syftar till att få fler av Beroendeakutens patienter att efter sitt besök fortsätta med vårdsinsatser inom öppenvården.  

Preliminära siffror visar att den andel patienter som i dagsläget fortsätter med vårdinsatser efter Beroendeakuten är så låg som 10 - 20 procent. I en första kartläggande studie har doktorand och psykolog Danilo Romero intervjuat tjugotre patienter på Beroendeakuten om vilka upplevda och strukturella hinder de stötte på för att fortsätta med vårdinsatser, samt vilken potential de ser i en digital eftervårdsguide som kan brygga sluten- och öppenvård. Parallellt med detta har forskargruppen arbetat med en större registerstudie som i detalj kartlägger var i vårdkedjan som avhopp sker i dagsläget, samt undersöker om avhopp är möjliga att predicera. I december lanserades själva programmet, som nu alla besökare på Beroendeakuten kommer att få information om under ett år framöver. 

Både internationell och svensk forskning har visat att olika minoritetsgrupper söker psykiatrisk vård i lägre grad utifrån språkliga barriärer och stigma. Under 2023 har en projektgrupp på CPF satt upp strukturerna för Mind the gap som en plattform där digital KBT ska erbjudas på flera språk. Plattformen kommer också att innefatta psykoedukativt material rörande olika psykiatriska symptom och diagnoser, med det övergripande målet att öka medvetenhet och kunskap om psykisk ohälsa i den allmänna befolkningen.

Plattformen kommer att bestå av olika behandlingar och korta infovideos, med fiktiva patientberättelser. Syftet är att nå ut till personer med olika etnicitet, utbildningsnivå och språkkunskaper, som av olika anledningar inte söker sig till psykiatrin. 

En vetenskaplig struktur har också satts upp, som innefattar rekrytering, identifiering av lämpliga målgrupper, anpassningar av behandling och utvärdering av kulturella aspekter. Under 2023 har en första satsning utformats, med en internetförmedlad PTSD-behandling där Maria Bragesjö är huvudansvarig forskare. Behandlingen har översatts till enkel engelska och lätt svenska.

Under 2024 är ett flertal behandlingsprojekt planerade att starta och projektgruppen välkomnar andra kliniska forskare inom CPF som vill ansluta sin behandling till Mind the gap. Vid intresse kontakta Moa Pontén för mer information. 

Virtuella patienter inom vården är ett tvärvetenskapligt samverkansprojekt, som från CPF projektleds av Karolina Sörman och Joachim Eckerström.

Projektgruppen utvecklar skräddarsydda virtuella patienter (VP) för vårdpersonal att träna sig i att ställa kliniska frågor, göra bedömningar och hänvisa patienter vidare. Den virtuella patienten är en digital plattform där användaren loggar in och ”får möta” en fiktiv patient via inspelade videosamtal. Baserat på de frågor användaren väljer att ställa till den fiktiva patienten, får användaren en återkoppling både utifrån patienten och experter. Denna interaktiva plattform kan utgöra en pedagogiskt-och kostnadsmässigt effektiv metod för utbildning av stora grupper av studenter och kliniker. Träning i att bedöma fiktiva fall kan vara svårt att förmedla i klassrumsbaserade föreläsningar.

Under 2023 har projektgruppen färdigställt VP för psykiatrin, rörande våld i nära relation. I samarbete med en referensgrupp av representanter från olika kliniker inom Region Stockholm har projektgruppen förberett implementering av VP i kliniska personalgrupper. Projektgruppen har också startat upp en multicenterstudie där syftet är att undersöka användarvänlighet och effekter av att träna med VP, i studentgrupper från olika högskolor och universitet. Projektet kommer bland annat att drivas i samarbete med Högskolan i Skövde och innefatta sjuksköterskestudenter som får träna på VP i ett psykiatrimoment på deras utbildning.

Under 2022 fick Stödlinjen för spelare och anhöriga medel från Innovationsfonden för att undersöka och testa möjligheten att skapa en smart hemsida där en chatbot svarar på enklare frågor, guidar besökare och avlastar rådgivarna. Arbetet fokuserade på kravställning, research, uppsättning av testmiljö samt att skriva chattmanus och träna chatten internt. Dessutom behövdes en chattlösning som passade för ändamålet. Stödlinjen valde att fokusera på lösningar med öppen källkod som ger möjlighet att anpassa lösningen till verksamhetens behov och välja var den ska installeras och tex undvika molntjänster.

Projektet fann att en chatbot har förutsättningar att såväl avlasta som komplettera rådgivarna på Stödlinjen och att lösningar med öppen källkod skapar möjlighet att själv anpassa såväl funktionalitet samt säkerhets- och integritetsaspekter. Ett ytterligare fynd var att systemen blir väldigt personberoende och att det skulle behövas en samverkan inom organisationen och med personer som har den specialkunskap som behövs för hjälpinsatser vid behov. För närvarande eftersöker Stödlinjen en chattleverantör med support som uppfyller krav kring säkerhet och verksamhetens behov, innan projektet kan drivas vidare.

Projektet Självskattade symptomnätverk hos ungdomar drivs av Lars Klintwall på uppdrag av Upplands-Bro kommun, och har som syfte att kartlägga vilka orsaker ungdomar i kommunen ser till egen psykisk ohälsa.

 Lars Klintwall är psykolog och postdoktor i Johan Bjurebergs forskargrupp. Foto: Ahang Bashi

Forskarna har utvecklat en metod de kallar för PECAN (PErceived CAusal Networks) som de använder i projektet. Ungdomar blir intervjuade via video och skattar systematiskt hur olika problematiska beteenden, känslor och kontextuella faktorer påverkar varandra, vilket dels visualiseras som ett individuellt nätverk, dels aggregeras på gruppnivå. I projektet vill forskarna också utforska möjligheten att kombinera ungdomars individuella nätverk med en generell expert-genererad modell över hur symptom hos ungdomar interagerar. Under 2023 har pilotstudie genomförts för att anpassa metoden till denna specifika population, i förberedelse för större datainsamling.

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Innovation

6. Prevention