4 Utveckling

Centrum för psykiatriforskning driver utvecklings- och implementeringsprojekt som syftar till att öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling och förbättra vårdkvaliteten. Genom nära samarbete med psykiatriska verksamheter i regionen fokuserar CPF på att implementera nya arbetssätt och metoder som möter kliniska utmaningar och stärker patientcentrerade insatser. Arbetet innefattar både metodutveckling och utvärdering för att säkerställa att förändringar i vården sker baserat på bästa tillgängliga kunskap.

Metodutveckling för att nå fler

Det finns stark vetenskaplig evidens för terapeutvägledd internetbehandling och metoden har implementerats inom den reguljära vården i Stockholm. På CPF finns ett flertal forskare som arbetar med metodutveckling för att förbättra leveransen av psykologisk behandling. Metoderna kan ofta göra psykiatrisk vård tillgänglig för fler och till en lägre kostnad för samhället. Detta inkluderar att testa internetbaserad behandling för nya diagnosområden och patientgrupper samt att integrera digitala interventioner med guidande kontakter, fysiska möten eller videobesök, liknande traditionella psykologiska behandlingsformer.

Projektet Stöd och egenvård, som har sin hemvist vid Centrum för psykiatriforskning och drivs på uppdrag av Socialdepartementet, fokuserar på att göra egenvårdsinterventioner tillgängliga för patienter i hela landet.


(1) Självhjälp innebär att den digitala interventionen genomförs med hjälp av ett digitalt självhjälpsmaterial och ges utan att ingå i en tydlig vårdprocess, som till exempel i Alkoholhjälpens program.
(2) Egenvård utförs också med ett digitalt självhjälpsmaterial men initieras och följs upp inom en vårdprocess som inkluderar korta telefonsamtal, exempelvis FastAsleep-insomniverktyget.
(3) Internetbehandling innebär att den digitala interventionen sker med hjälp av självhjälpsmaterial i kombination med regelbundna guidande kontakter med en kliniker, som i Internetpsykiatri.
(4) Blandat format innebär att den digitala interventionen kombineras med guidande kontakter, fysiska besök och/eller videobesök på samma sätt som i traditionell psykologisk behandling, exempelvis i bKBT-projektet.

Enheten utveckling och implementering

En stor del av CPF:s arbete med vårdutveckling koordineras av enheten Utveckling och implementering, som fokuserar på att förbättra vårdkvaliteten och öka tillgången till evidensbaserade metoder. Enheten har nära samarbeten med psykiatriska verksamheter för att utveckla lösningar på kliniska utmaningar, alltid med patientens behov i fokus. Medarbetarna vid enheten Utveckling och implementering har kompetens inom psykiatri, omvårdnad, psykoterapi, implementering, förbättringsarbete, projektledning och forskning. Flera av enhetens utvecklingsprojekt har införts som permanenta inslag i vården, bland annat Självvald inläggning, Samtal i heldygnsvården och Lugna rummet.

Enheten Utveckling och implementering använder en modell med fem faser i implementeringsarbetet. Ursprunget till modellen är EPIS-ramverket som utvecklades i USA för att stödja implementering inom vård och omsorg. Ramverket har översatts och anpassats för svenska förhållanden. Ramverket fungerar som en teoretisk grund och ett praktiskt stöd för att planera och genomföra implementeringsarbetet. Det består av fem steg: förankra, utforska, förbereda, implementera och vidmakthålla.

Enheten har särskild kompetens inom implementering, vilket handlar om hur nya metoder kan införas i vården. Ett stående inslag är de utbildningar och handledningstillfällen som enheten erbjuder vårdpersonal i att implementera nya arbetssätt. Utveckling och implementering har ett långvarigt samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) kring implementeringskunskap. Under året slutförs satsningen på 15 metoden, att behandla alkoholproblem i psykiatrin. Parallellt med utbildning i metoden har varje enhet fått metodstöd i implementering. Vidare har enheten arbetat i projektet Bättre sömn i psykiatrin och stöder implementeringen av evidensbaserade arbetssätt vid sömnbesvär.

Självvald inläggning minskar behovet av heldygnsvård

CPF har fått i uppdrag att stödja psykiatrin i införandet och utvärderingen av metoden Självvald inläggning, vilken syftar till att öka patienters delaktighet och ansvarstagande i sin egen vård. Vid varje vårdenhet som använder metoden finns en särskilt ansvarig medarbetare som, i nära samarbete med CPF:s metodstödjare, bistår kollegor och säkerställer effektiv samverkan mellan öppenvård och heldygnsvård. Inom ramen för den generiska modell som implementeras i Region Stockholm får patienter möjlighet att, i samråd med vården, själva bedöma sitt vårdbehov och initiera en kortare inläggning på 1–4 dygn.

Implementering

Självvald inläggning är nu tillgänglig på 25 heldygnsvårdsavdelningar och 57 öppenvårdsmottagningar inom både barn- och vuxenpsykiatrin. Närmare 500 patienter har en överenskommelse som möjliggör tillgång till metoden. Under året har ytterligare fyra avdelningar och tio öppenvårdsmottagningar antingen öppnats eller kopplats till befintliga enheter. Projektgruppen har också hållit digitala utbildningar för kliniker som redan arbetar med Självvald inläggning, med syftet att stärka och fördjupa kunskapen om metoden.

Under året har arbetsgruppen startat ett nyhetsbrev med löpande utskick till kliniker som jobbar med självvald inläggning. Förhoppningen är att fler får möjligheten att följa implementeringen och ta del av aktuell kunskap kring metoden

Samtal i heldygnsvården

Projektet Samtal i heldygnsvården syftar till att skapa en mer personcentrerad och jämlik vård. Denna insats består av strukturerade samtalsmetoder, som "Ett samtal om dagen" och KBT-samtal.

"Ett samtal om dagen" innebär att varje patient erbjuds ett dagligt, bokat samtal för att öka deras delaktighet i vården. KBT-samtalen fokuserar på att hjälpa patienter att hitta meningsfulla aktiviteter och hantera svåra tankar och känslor. Båda samtalsformerna strävar efter att göra vården mer personligt anpassad och meningsfull för patienterna.

Under 2024 har CPF fortsatt att erbjuda utbildning och implementeringsstöd för att stärka samtal inom psykiatrisk heldygnsvård i Region Stockholm. Projektgruppen har utvärderat införandet av samtalsstrukturer genom en pilotstudie om effekterna av samtal i heldygnsvården samt genom kvalitativa intervjustudier som belyser personalens erfarenheter av att implementera samtal i denna vårdmiljö. CPF har även erbjudit implementeringsstöd, utbildning och handledning för KBT-samtal till psykiatriska avdelningar inom Region Stockholms psykiatri och hos privata utförare. Totalt har 20 medarbetare deltagit i CPF:s utbildning och handledning kring samtal i heldygnsvården under 2024. Samtalsstrukturen för "Ett samtal om dagen" har också implementerats på tre nya avdelningar

15-metoden

Enheterna ANDTS och Utveckling och implementering samarbetar i projektet 15-metoden, med utbildningsinsatser och stöd i implementering, under ledning av Anders Hammarberg. I enlighet med uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen erbjuds all personal inom psykiatrisk öppenvård, utbildning (2 halvdagar i digital form). Utbildningen ger deltagarna verktyg för att uppmärksamma och behandla alkoholproblem enligt 15-metoden, vilken innehåller standardiserade arbetssätt att uppmärksamma, bedöma och behandla alkoholproblem. Ett stöd i implementering av 15-metoden vid enheterna har getts i anslutning till utbildningen. För att möta kommande behov av kompetensutveckling i frågor om att identifiera, bedöma och behandla alkoholproblem i psykiatrin planeras från 2025 och framåt att i samarbete med enheten för fortbildning vid CPF, att erbjuda utbildning i 15-metoden vid 1 tillfälle per termin till medarbetare inom vuxenpsykiatrin.

Under 2024 deltog ca 80 medarbetare från 7 enheter i utbildning.
Totalt har omkring ca 260 medarbetare från 35 enheter deltagit i insatsen.


Vid sidan om implementering och utbildning pågår ett arbete med att utvärdera effekterna av insatsen. Preliminära resultat visar att antalet screeningar för alkoholproblem har ökat med 20 procent i och med satsningen. Även andelen patienter i psykiatrin som får alkoholrelaterade diagnoser har ökat. Intervjuer med personal vid de psykiatriska enheterna har genomförts med fokus på frågor om vad som fungerat med att implementera 15-metoden, och vad som varit utmaningar. Slutligen genomförs också intervjuer av patienter som varit aktuella vid mottagningarna, kring deras upplevelse av att få stöd med alkoholproblem vid de psykiatriska mottagningarna. Resultaten från utvärderingarna kommer att färdigställas och rapporteras under 2025.

Bättre sömn i psykiatrin

Bättre Sömn i Psykiatrin är ett vårdutvecklingsprojekt inom SLSO psykiatri. Projektet syftar till att bidra till förbättrad sömn för patienter genom att implementera evidensbaserade och kvalitetssäkrade arbetssätt för sömnproblem.

En tidigare kartläggning som innefattade en enkät till personal, data från journalsystemet och synpunkter från patientforum visade sammantaget att många patienter har sömnproblem, samtidigt som det saknas kvalitetssäkrade rutiner för att identifiera, bedöma och behandla sömnproblem hos psykiatrins patienter. Detta ökar risken för ojämlik och icke-evidensbaserad vård.

Utbildning av personal

 

Träning inom psykiatrin för bättre hälsa

Braining är en behandlingsmetod där patienter och personal genomför pulshöjande gruppträning tillsammans. Syftet är att öka fysisk aktivitet hos patienter och därigenom minska ångest och depression samt förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personal i den psykiatriska vården och bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

Braining skapades 2017 som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst av Lina Martinsson och Åsa Anger, båda verksamma som specialistläkare på kliniken. Sedan 2019 finns ett samarbetsprojekt med enheten för utveckling och implementering för att utvärdera effekter och erfarenheter av metoden och möjliggöra en framtida spridning. Arbetsgruppen på CPF består av projektledare och doktorand Rebecka Mac, metodstödjare Hannes Hedvall, psykolog, samt metodstödjare Åsa Anger, läkare och doktorand.

Foto: Yanan Li

Resultat från en tidigare pilotstudie indikerade minskade symtom på depression och ångest samt ökad livskvalitet bland deltagarna, och Braining visade sig vara en genomförbar och implementerbar behandlingsform. Med bakgrund av detta inleddes 2023 en randomiserad kontrollerad studie på två mottagningar inom Psykiatri Södra och Beroendecentrum. I studien jämför forskarna Braining med rådgivning om fysisk träning och utvärderar effekten på mängden genomförd träning samt fysisk och psykisk hälsa. Under 2024 har studien etablerats på Psykiatri Sydväst, och sammanlagt finns nu tre aktiva mottagningar som bedriver Braining i studien. Dessutom remitteras patienter inom klinikerna till ”Braining-mottagningarna”. Hittills har 130 patienter inkluderats i studien, med målet att nå 208 inkluderade under 2025.

Klicka dig vidare i rapporten

Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan:

  1. Verksamhet

  2. Forskning

  3. Utbildning

  4. Utveckling

  5. Prevention