5 Prevention

En pilotstudie visar att ett kort, digitalt föräldrastödsprogram är genomförbart och väl accepterat av familjer med barn i riskzonen för tvångssyndrom (OCD). Studien, ledd av Kristina Aspvall i David Mataix-Cols forskargrupp, omfattade barn med ärftlig risk och/eller tidiga symtom, och programmet genomfördes helt digitalt under fyra veckor.

Föräldrarna rapporterade ökad kunskap och konkreta strategier för att hantera symtom som undvikande, tvångshandlingar och så kallade familjeanpassningar. Vid uppföljning ett år senare sågs minskningar i dessa faktorer, tillsammans med förbättringar i barnens mående.

Resultaten tyder på att lågintensiva, digitala insatser riktade till föräldrar kan vara ett lovande sätt att arbeta förebyggande innan symtomen utvecklas till tvångssyndrom. Programmet kommer framöver att utvecklas och utvärderas ytterligare i ett större internationellt forskningssamarbete, tillsammans med forskare från bland annat Sverige, Storbritannien och Brasilien.

Ungas kriminalitet utgör i dag ett växande och komplext samhällsproblem, där allt fler barn och unga dras in i normbrytande och kriminella miljöer. Utvecklingen har skärpt behovet av kunskap om bakomliggande mekanismer och effektiva insatser. Förra året uppskattades omkring 3700 minderåriga vara involverade i kriminella grupper.

Mot denna bakgrund har forskare vid Centrum för psykiatriforskning bildat ett nätverk, CYAD (Child and Youth Antisocial Development), med fokus på forskning om barn och unga med antisocial utveckling. Nätverket utgör en plattform för att samla och utveckla kunskap om målgruppen, med särskilt fokus på åldrarna 6 till 21 år och olika stadier av normbrytande beteende.

Nätverket för samman forskare och syftar till att producera och sprida kunskap om antisocial utveckling med ett biopsykosocialt perspektiv, där biologiska, psykologiska och sociala faktorer integreras. Arbetet omfattar både att stärka samverkan mellan akademi och operativa aktörer och att utveckla, utvärdera och implementera insatser som kan förebygga antisocialt beteende. En central del är också att öka precisionen i bedömningar samt att driva forskningsfältet framåt genom nya idéer och samarbeten, nationellt och internationellt. I nätverket ingår en referensgrupp med forskare och praktiker från bland annat Polisen, Kriminologiska institutionen, Stockholms stad, Statens institutionsstyrelse, skolan, BUP, Brå, SBU och Socialstyrelsen.

Webbinarier

Som en del av nätverkets arbete med kunskapsspridning har flera aktiviteter genomförts. Bland annat har två webbinarier arrangerats, ett om antisocial utveckling hos barn och unga, samt ett om barn under 15 år i grovt normbrytande miljöer. Ett tredje webbinarium, med fokus på flickors roll i kriminella grupper, planeras till 2026.

Suicid är en allvarlig folkhälsoutmaning som resulterar i förlorade liv och betydande psykiskt lidande för anhöriga och andra berörda. Genom suicidförebyggande insatser är det möjligt att minska risken för att människor tar sina liv.

STAD är en enhet inom Centrum för psykiatriforskning med ett brett preventionsarbete som fokuserar på att främja psykisk hälsa och förebygga problem relaterade till alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Genom att utveckla, implementera och sprida evidensbaserade metoder strävar STAD efter att minska tillgänglighet och efterfrågan på skadliga substanser i samhället.

STAD bildades 1995 och idag bedrivs arbetet både på lokal, regional och nationell nivå, men vissa metoder har även internationell spridning. Under 2025 firade STAD sitt 30-årsjubileum, vilket uppmärksammades som en milstolpe i arbetet med att utveckla och sprida framgångsrika preventiva metoder.

I 30 år har STAD utvecklat, implementerat och utvärderat olika preventiva metoder för att minska alkohol- och narkotikarelaterade problem i nöjesmiljöer. Genom metoden Ansvarsfull Alkoholservering, som samskapades av STAD tillsammans med nyckelaktörer, har Stockholms nattliv genomgått betydande förändringar sedan lanseringen 1996.

Metoden består av tre grundkomponenter:

1. Mobilisering och samverkan mellan nyckelaktörer såsom polisen, tillståndsmyndigheten och krogbranschen.
2. Utbildning av krogpersonal.
3. Förbättrad tillsyn.

Uppföljningar visade tydliga effekter. Andelen kraftigt berusade gäster som nekades alkoholservering ökade från 5% år 1996 till 70% år 2001. Resultaten visade att metoden bidrog till en 29-procentig minskning av våldsincidenter, och en kostnadseffektivitetsanalys visade att varje investerad krona gav en samhällsbesparing på 39 kronor.

Metoden har därefter institutionaliserats i Stockholm och spridits nationellt till omkring 200 kommuner. Även flera europeiska länder har visat intresse och metoden implementeras för närvarande i Litauen, Estland och Nederländerna.
Under 2025 publicerade STAD resultat från en 25-årig uppföljning som visade att effekterna består. I studien nekades 80% av minderåriga ungdomar entré eller alkoholservering på Stockholms krogar. Den långsiktiga framgången tillskrivs bland annat det strukturerade samarbetet med lokala aktörer, förbättrad tillsyn och kontinuerlig utbildning av krogpersonal.

Krogar mot Knark är en narkotika- och brottsförebyggande metod som syftar till att minska förekomsten av narkotika i krogmiljön. Målet är att förebygga psykisk ohälsa och motverka olyckor, brott och annan kriminalitet kopplat till narkotika.  Metoden samproducerades med nyckelaktörer och implementerades i Stockholm 2003. Sedan 2023 har STAD ett regeringsuppdrag att samordna och sprida metoden nationellt.

Arbetet är en samverkansinsats mellan nöjesbranschen, kommunen och Polisen. Metoden används i nöjesmiljöer med alkoholserveringstillstånd, såsom restauranger, hotell, nattklubbar, festivaler och studentpubar. Metoden består av fem komponenter: samverkan, policyarbete, utbildning, förbättrad tillsyn och offentligt ställningstagande. De olika insatserna förstärker varandra och tillsammans ger de större effekt jämfört med om de genomförs enskilt var för sig.

Nöjeslivet är en viktig arena för förebyggande arbete, då många unga besöker och rör sig arbetar inom hotell- och restaurangbranschen. Kombinationen av alkohol och narkotika innebär betydande hälsorisker och påverkar arbetsmiljön negativt, något som krogpersonalen i hög grad behöver hantera.

STAD stöttar kommuner och länsstyrelser i processen att komma i gång med det lokala Krogar mot Knark-arbetet. Under 2025 har bland annat Göteborgs stad, Umeå, Nyköping, Östersund, Vänersborg, Tanum, Lysekil, Sotenäs, Haninge och Södertälje startat upp arbetet.

I Stockholm uppfyller närmare ett hundratal barer, nattklubbar och hotell kriterierna för medlemskap i Krogar mot knark. Det innebär bland annat att de har utbildat sin personal, upprättat en policy och handlingsplan samt tagit ett offentligt ställningstagande mot narkotika.

Arbetet i Stockholm har följts med upprepade mätningar. Under året har forskare på STAD publicerat en vetenskaplig artikel som presenterar en 20-årsuppföljning av metoden. Studien visar att krogpersonal i allt större utsträckning agerar mot narkotikapåverkade gäster, 57% jämfört med 8% för 20 år sedan, vilket tydligt illustrerar metodens bestående effekter. Resultaten betonar betydelsen av utbildad entrépersonal och att krogpersonal har god uppsikt över miljöer där narkotika oftast brukas, liksom vikten av samarbete mellan krogar, polisen och andra aktörer.

Dopning är ett samhällsproblem kopplat till annan brottslighet. STAD har i samproduktion med andra nyckelaktörer utvecklat den dopningspreventiva metoden 100% Ren Hårdträning i syfte att minska användningen av dopningspreparat på gym genom långsiktiga, förebyggande insatser som samverkan, utbildning, policy, tillsyn och diplomering. I 15 år har STAD haft ett regeringsuppdrag att samordna och sprida metoden nationellt.

Inlägg i sociala medier under den årliga nationella kampanjveckan som i år betonade inre styrka, psykiskt välmående, mod att vara sig själv och att stå emot dopning genom att välja hållbar och ren träning.

Metoden bygger på ett strukturerat och långsiktigt förebyggande arbete mot dopning, där lokala nätverk spelar en central roll. Genom regelbundna möten med aktörer som Polisen, RF-SISU (Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna), kommuner och träningsanläggningar skapas en gemensam plattform för att identifiera och åtgärda risker. Utbildningsinsatser ger nyckelpersoner på anläggningarna verktyg för att känna igen dopningstecken och implementera effektiva förebyggande strategier. En tydlig antidopningspolicy och handlingsplan kompletteras med diplomering, vilket signalerar ett aktivt engagemang för en dopningsfri träningsmiljö och stärker trovärdigheten för diplomerade gym.

Totalt arbetar över 150 kommuner med 100% Ren Hårdträning och över 750 gym är diplomerade i metoden. Under 2025 diplomerades hela Actic-kedjan i metoden. STAD utbildar gympersonal, kommunala och länssamordnare och poliser. Under året har vi även utvecklat en ny utbildning som riktar sig till förundersökningsledare inom Polisen. Den syftar bland annat till att förankra arbetet med 100% Ren Hårdträning högre upp i organisationen och ge tydligare argument för hur polisen kan koppla det dopningsförebyggande arbetet till det brottsförebyggande arbetet.

En ”öppen drogscen” är ett område där narkotikabruk och handel sker mer eller mindre öppet och regelbundet, vilket skapar sociala problem och otrygghet i närområdet. Dessa platser är ofta kopplade till en ökad risk för kriminalitet, våld och en försämrad allmän säkerhet och trivsel. Tillgången på narkotika och involvering i narkotikahandel innebär dessutom att unga riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet.

Inom satsningen SSR (Samverkan Stockholmsregionen) Trygg i Stockholms län samarbetar länets 26 kommuner, Region Stockholm, Polismyndigheten, Kriminalvården, Tullverket och Länsstyrelsen i Stockholm för att minska antalet öppna drogscener och relaterade problem. Under 2025 identifierade Polisen 42 öppna drogscener i länet, en minskning med 11 drogscener jämfört med året innan och 22 färre än när satsningen inleddes 2022.

I ett projekt som löper fram till 2027 följer STAD, på uppdrag av Region Stockholm, arbetet genom att utvärdera både processer och effekter på brottslighet och trygghet i befolkningen. Uppföljningen omfattar en årlig enkätuppföljning som kartlägger vilka metoder som använts på de öppna drogscenerna. Resultaten presenteras i en årlig rapport tillsammans med en bred kartläggning av de öppna drogscenerna.

Omkring 20 procent av alla barn i Sverige har föräldrar med alkoholproblem och nästan 5 procent har föräldrar med ett alkohol- eller narkotikaberoende. Dessa barn löper en ökad risk för flera negativa konsekvenser. Trots att nästan samtliga kommuner erbjuder någon form av stöd når insatserna endast omkring 2 procent av alla berörda barn, vilket visar på ett stort behov av mer lättillgängliga stödformer.

Med finansiering från Forte har forskare på STAD, i samverkan med Lunds universitet, Uppsala universitet, professionella aktörer (t.ex. BRIS och Maria Ungdom) och målgruppen själva, påbörjat ett arbete med att ta fram och utvärdera en digital preventiv insats riktad till unga. Under året har projektet genomfört sitt första möte med referensgruppen och utvecklingsarbetet har inletts.

Projektet omfattar både en pilotstudie och en större kontrollerad studie, där syftet är att utvärdera insatsens kvalitet, genomförbarhet och effekt på målgruppens välbefinnande och alkoholkonsumtion.

Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan:

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Prevention