Centrum för psykiatriforskning bedriver omfattande och kvalitetsdriven utbildning inom psykiatri, med fokus på att stärka kompetensen hos vårdpersonal för att säkerställa evidensbaserad vård och behandling inom psykiatrin. Fortbildningarna riktar sig till alla yrkesgrupper inom psykiatrin, inklusive läkare, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor, skötare, kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och rehabiliteringskoordinatorer. Dessa utbildningar är utformade för att möta de specifika behov som finns inom olika delar av psykiatrin.
Ett flertal av utbildningarna riktar sig till personal inom psykiatrisk vård i Region Stockholm, både offentligt driven och upphandlad vård. Vissa kurser är även öppna för personal inom primärvården, kommun och andra närliggande verksamheter.
CPF:s utbildningsinsatser spänner även över grundutbildning, specialistutbildning och forskarutbildning med målet att möta vårdens växande och föränderliga behov.
CPF:s utbildningsråd sammanträder regelbundet och innefattar representanter från CPF, SLSO:s psykiatriska kliniker samt privata psykiatriska kliniker där syftet är att samarbeta kring utbildningssatsningar. Behovet av kompetenshöjning inom den psykiatriska vården är en viktig prioritet för utbildningsrådet, som även arbetar med lämpliga områden för vidareutbildning av personal inom psykiatrin. Rådet utvärderar inkomna förslag och förfrågningar om nya utbildningar och fattar beslut om vilka som ska genomföras. Vid sidan om förfrågningar från de psykiatriska klinikerna hanterar rådet även utbildningsbehov som uppmärksammats av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm och via det Regionala programområdet för psykisk hälsa.
Kompetenshöjning inom ätstörningsvården
Centrum för psykiatriforskning genomförde under 2025, enligt uppdrag från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, utbildnings- och handledningsinsatser för att stärka kompetensen inom psykiatrin avseende vård av patienter med ätstörningsdiagnoser. Syftet var att säkerställa en patientsäker och evidensbaserad vård i samband med den strukturella förändringen av ätstörningsvården som trädde i kraft i januari 2025, då all ätstörningsvård i Stockholm övergick till att bedrivas i regionägd regi.
Insatserna omfattade utökade utbildningstillfällen och utbildningsplatser för personal som arbetar med barn, ungdomar och vuxna inom psykiatrin samt handledning för personal som genomgått utbildningarna. De fyra subspecialiserade enheterna för ätstörning inom BUP har under hösten 2025 fått regelbunden handledning av personal från specialiserad ätstörningsvård. Personal inom vuxenpsykiatrin har vidareutbildats i att ge KBT över internet.
Primärvården har en utbildning som inkluderar kompetenshöjning kring ätstörningar generellt, bemötande, att upptäcka ätstörningar och diagnoskriterier, stöd och lågintensiv behandling. I denna utbildning ingår en specifik del för dietister i primärvården. Dessutom anpassades den ordinarie utbildningsverksamheten vid CPF för att kunna hantera det ökade behovet av utbildning och handledning i samarbete med Stockholms centrum för ätstörningar.
Utbildningsinsatser i psykiatrisk heldygnsvård
CPF har under 2025 genomfört utbildningar i grundläggande psykiatri och psykiatrisk omvårdnad för undersköterskor och sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk heldygnsvård. Utbildningarna har utformats utifrån kontinuerligt identifierade behov och genomförts i nära dialog med psykiatrins chefer och verksamhetsföreträdare.
Satsningen omfattade en grundkurs om totalt elva utbildningsdagar med fokus på psykiatriska tillstånd, bemötande, patientsäkerhet och omvårdnad i komplexa vårdsituationer. Som fördjupning erbjöds fem tematiska fördjupningskurser om vardera två dagar med inriktning mot ätstörningar, psykossjukdomar, beroendetillstånd, neuropsykiatriska tillstånd samt affektiva tillstånd.
Under 2025 har över 140 medarbetare inom psykiatrin deltagit i någon av kurserna i grundläggande psykiatri
Utbildningarna har sammantaget syftat till att stärka personalens kliniska kompetens och bidra till en gemensam kunskapsbas i heldygnsvården som stöd för ett långsiktigt, evidensbaserat och patientsäkert omvårdnadsarbete.
Kompetensbehov samsjuklighet
Centrum för psykiatriforskning genomförde under året en kartläggning av hur patienter med samsjuklighet mellan beroendetillstånd och andra psykiatriska tillstånd bemöts och behandlas inom beroendevården och den övriga psykiatrin.
Resultaten från kartläggningen återrapporterades under hösten 2025 till programledningsgruppen som utgjordes av Psykiatrins ledningsgrupp samt till berörda verksamheter. Kartläggningen utgör ett underlag för framtagande av förslag till kompetensutvecklingsinsatser för personal, baserat på identifierade behov.
Med utgångspunkt i resultaten från enkäten föreslås insatser för kompetenshöjning och implementering inom flera centrala områden. Förslagen omfattar bland annat att minska variationen mellan verksamheter, stärka förutsättningarna för samtidiga insatser vid samsjuklighet, utveckla användbara vårdprocesser samt förbättra identifiering av substansbruk, samverkan och remissrutiner. Vidare föreslås arbete med att ta fram behandlingsstöd och manualer samt riktade utbildningsinsatser för att möta identifierade behov.
Arbetet omfattar även ett särskilt förslag avseende nikotinavvänjning. Därutöver har en fördjupad genomlysning genomförts av patienter med schizofreni och andra psykossjukdomar i kombination med beroendeproblematik.
Transkulturellt centrum
Under 2025 tillkom en ny sektion under Centrum för psykiatriforskning: Transkulturellt centrum. Transkulturellt centrum har funnits sedan 1999, men i annan regi. Sektionen verkar som ett kunskapscentrum genom att fortbilda, utbilda och vara expertstöd till vårdpersonal i Region Stockholm med målet att nå god, jämlik hälsa och vård för hela befolkningen. Fokus är grupper vars vårdbehov, på grund av olika hinder, inte blir tillgodosett.
Utbildning och expertstöd
Transkulturellt centrums fortbildning och utbildning kretsar kring hur vården ska bli bättre rustad för alla. Det är ofta kopplat till kulturell kompetens, principen om universell utformning samt intersektionalitet, hur migration kan påverka hälsan, tortyrskador och tortyrskadeutredning, vård som inte kan anstå, kulturella frågeställningar kopplade till tandvård, att arbeta med tolk samt hälsolitteracitet. Psykiatriker och psykologer utbildar och fortbildar ofta med avstamp i kulturella aspekter av bedömning och behandling vid psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom.
Under året har Transkulturellt centrum fortbildat och utbildat vårdpersonal vid cirka 100 tillfällen. Den mest populära digitala utbildningen är den om Kulturformuleringsintervjun som under året hade cirka 560 deltagare. Transkulturellt Centrum har även under året genomfört även två digitala lunchföreläsningar i snitt per månad.
Transkulturellt centrum bedriver även befolkningsinriktade, hälsofrämjande insatser via flerspråkiga hälsokommunikatörer och hälsoinformatörer. Hälsokommunikatörerna har dialogbaserade gruppträffar på vårdcentraler och andra mottagningar, där deltagare får kunskap och inspiration om exempelvis hur man hittar rätt i vården, psykisk hälsa och en hälsosam vardag, på lätt svenska eller något av ett tiotal stora invandrarspråk.
Efterfrågningar på svenska ökar, samtidigt som många vårdcentraler är intresserade av hälsokommunikation för seniorer. Hälsoinformatörerna möter allmänheten i lokalsamhället och informerar om aktuella hälsofrågor, exempelvis hur man hittar rätt i vården, vikten av vaccination och goda levnadsvanor. Efterfrågan på hälsokommunikation och hälsoinformation är stor och fortsätter att öka. Under 2025 genomfördes 236 gruppträffar med 3 116 deltagare, och 374 aktiviteter inom hälsoinformation.
Förutom utbildning, fortbildning och befolkningsinriktade insatser är Transkulturellt centrum ett expertstöd vad gäller kulturell kompetens, universell utformning, vårdens skyldigheter gentemot Sveriges fem nationella minoriteter och vad diskrimineringslagen med samtliga sju diskrimineringsgrunder innebär för vårdpersonal.
Under året har arbetet i hög grad fokuserat på att kombinera fortbildning till vårdpersonal med hälsokommunikation till verksamhetens patienter, baserad på deras specifika behov. Detta fortbildningspaket och har efter en inledande testperiod blivit mycket efterfrågat.
Utbildningssatsningar för psykiatrin
CPF har under 2025 tagit fram flera nya utbildningar för vårdpersonal i psykiatrin samt vidareutvecklat befintliga fortbildningskurser. Dessa utbildningar har bidragit till att öka kompetens och kliniska färdigheter inom en rad ämnen som är centrala i den psykiatriska vården.
Flera av våra utbildningar är ett led i implementeringen av vårdförloppet inom olika psykiatriska diagnoser. Ett tydligt exempel är inom vårdförloppet psykos där CPF erbjuder en rad olika utbildningar och under 2025 har arbetet fortsatt med att utveckla metodutbildningar inom området. Dels har vår uppskattade Case Management-utbildning för psykos givits för femte året i rad, dels har utbildningen Krisintervention vid psykos givits. Båda dessa är evidensbaserade metoder som Socialstyrelsen rekommenderar i sina riktlinjer. Utbildningarna riktar sig i dagsläget till personal inom Region Stockholm men även ett mindre antal medarbetare från kommuner inkluderas.
CPF har under året genomfört ett antal utbildningar inom området beroende, exempelvis KI:s uppdragsutbildningar Beroendetillstånd och Återfallsprevention samt flera utbildningar om behandling av spelproblematik. Utbildningarna riktar sig till alla yrkesgrupper inom psykiatrin, men vissa är även öppna för personal från andra delar av samhället, såsom kommunal verksamhet.
Under 2025 har två satsningar inom farmakologi genomförts som har varit uppskattade av deltagarna. Den ena är den ettåriga utbildningen i psykofarmakologi för specialistläkare inom psykiatrin och den andra är en utbildning i farmakologi och läkemedelshantering för sjuksköterskor med fokus på ökad patientsäkerhet.
CPF erbjuder utbildningar i två forskningsbaserade verktyg för riskbedömning av antisocialitet hos unga: EARL (Early Assessment Risk List) och SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth). EARL används för att bedöma risk och behov hos barn mellan 6 och 12 år med antisocialt beteende, medan SAVRY fokuserar på ungdomar i åldern 12–18 år med våldsamt eller kriminellt beteende. Utbildningarna vänder sig till professionella inom socialtjänst, barn- och ungdomspsykiatri samt HVB-hem, som arbetar med bedömning och uppföljning av insatser för barn och unga. Under 2025 har det fortsatt varit stort söktryck på dessa kurser och samtliga utbildningstillfällen har varit fullsatta.
Utbudet av traumautbildningar har under 2025 utökats som svar på en ökad efterfrågan på traumakompetens inom regionen, inklusive ytterligare en utbildningsomgång i Prolonged Exposure med möjlighet till fallhandledning. Två olika utbildningar i fördjupad bedömning av PTSD samt en i traumafokuserad KBT har också tillhandahållits.
Centrum för psykiatriforskning har under året erbjudit kurser i flera etablerade psykoterapeutiska metoder och därigenom stärkt den kliniska kompetensen hos både nya och erfarna behandlare. Utbildningarna har bland annat omfattat Acceptance and Commitment Therapy (ACT) samt Compassion Focused Therapy (CFT). Kursen i CFT inkluderade en fördjupande tredagars workshop ledd av Paul Gilbert, en brittisk psykolog och professor som är mest känd för att ha utvecklat CFT. Workshopen inkluderade både kursdeltagare och kliniskt verksamma psykologer och psykoterapeuter som deltog specifikt under denna fördjupande del.
Centrum för psykiatriforskning har under året erbjudit flera utbildningar inom området neuropsykiatriska tillstånd och intellektuell funktionsnedsättning. Utbildningarna har riktat sig till medarbetare inom psykiatrin som arbetar med både barn och vuxna patienter och har bland annat behandlat diagnostik och utredning av neuropsykiatriska tillstånd hos vuxna, fördjupning och uppföljning inom området samt vård och behandling av personer med intellektuell funktionsnedsättning i såväl barn- och ungdomspsykiatrisk heldygnsvård och intensiv öppenvård som i vuxenpsykiatrisk öppenvård.
Utbildningen Behandling av utmattningssyndrom genomfördes under höstterminen 2025 och fokuserade på evidensbaserade metoder för att identifiera, bedöma och behandla utmattningssyndrom inom psykiatrisk öppenvård. Utbildningen har fått positiva omdömen och bedöms ha bidragit till ökad trygghet i mötet med patienter med utmattningsproblematik.
Satsningen initierades mot bakgrund av en större strukturförändring i vården, där det tidigare vårdvalet för utmattningssyndrom avvecklades som specialuppdrag och integrerades i vårdcentralernas ordinarie uppdrag, med psykiatrin som specialistnivå. Förändringen innebar att en stor patientgrupp i högre grad skulle bedömas och behandlas inom primärvården, samtidigt som psykiatrin fick ett tydligare ansvar för mer komplexa och svårbehandlade tillstånd. Mot denna bakgrund genomfördes riktade kompetenshöjande insatser i form av interaktiva workshops, kompletterade med inspelat utbildningsmaterial för bred spridning, långsiktig tillgänglighet och möjlighet till repetition.
Som stöd till Regional arbetsgrupp för självskadebeteende har CPF genomfört och planerat flera utbildningsinsatser. Under 2025 har en utbildning i emotionsregleringsbehandling och en utbildning i dialektisk beteendeterapi genomförts.
Därutöver har en riktad utbildning för akutvårdspersonal utformats i samverkan med Regional arbetsgrupp Akutvård och akutsjukvården i Stockholm, planerats inför 2026. Även utbildning i DBT-SS för personal inom allmänpsykiatrin har planerats.
Utöver dessa erbjuder CPF flera utbildningar med fokus på bemötande och behandling av självskadebeteende inom både öppenvård och heldygnsvård, samt poänggivande utbildningar i evidensbaserade metoder såsom DBT, MBT och ERGT.
Grundutbildning av nya läkare: En investering för framtiden
Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet, tillsammans med Centrum för psykiatriforskning och kliniska verksamheter inom psykiatrin, ansvarar för att säkerställa att läkarstudenter får den kompetens och erfarenhet inom psykiatri som krävs för att bli kunniga läkare som bidrar till människors hälsa.
Grundutbildning av läkare är inte bara en investering i framtidens vård utan också ett strategiskt sätt att förbereda kliniker för nya krav och utmaningar. Det nya 6-åriga läkarprogrammet, där studenterna blir legitimerade direkt efter examen, utan att genomföra AT, ställer högre krav på utbildningens kvalitet, särskilt inom den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU).
Foto: Yanan Li
Psykiatriundervisning och ansvariga inom läkarprogrammet
Under höstterminen 2025 genomfördes vuxenpsykiatriundervisningen för första gången inom ramen för det legitimationsgrundande läkarprogrammet. De studenter som genomgått de första åtta terminerna i det nya programmet uppfattas som mer förberedda för självständigt arbete.
Ett psykiatrimoment ingår på kursen Klinisk medicin 4 - Neuro, sinnen, psyke på den 9e terminen där Åsa Magnusson är kursansvarig och Dimitrios Andreou examinator. Vuxenpsykiatriundervisningen, både teoretisk och verksamhetsförlagd, erbjuds vid fyra platser som brukar kallas siter: Huddinge, S:t Göran och Solna för psykiatri, samt beroendemedicin. Ansvariga på respektive site är Philip Brenner (Huddinge), Carl Johan Ekman (S:t Göran) och Dimitrios Andreou (Solna) medan Åsa Magnusson ansvarar för beroende.
Niklas Långström samordnar undervisningen inom barn- och ungdomspsykiatri, som under 2025 ingått i det AT-förberedande programmet på termin 10, inom kursen Reproduktion och Utveckling. Under året har omfattande planeringsarbete gjorts inför den utökade undervisning som kommer att ingå i det legitimationsgrundande programmet. Det finns också en valbar kurs inom barn-och ungdomspsykiatri inom läkarprogrammet.
Marie Dahlin har uppdraget som programdirektor för hela läkarprogrammet på KI och som FoU-koordinator för grundutbildning på CPF.
Ny, praktiskt inriktad examinationsform
För första gången har OSCE (Observed Structured Clinical Examination) genomförts som en ny examinationsform inom psykiatri på läkarprogrammet. Metoden bedömer studenternas kliniska färdigheter, kommunikation, beslutsförmåga och kliniskt resonemang i realistiska vårdsituationer. Detta stärker utbildningens kvalitet och förbereder studenterna för praktiska utmaningar i den kliniska verksamheten.
Förbereda studenter för självständigt arbete
Entrustable Professional Activities (EPA) är aktiviteter som ingår i en läkares dagliga arbete, tex skriva recept eller genomföra ett psykiatriskt status, och som läkaren ska klara med en definierad grad av självständighet första dagen som legitimerad läkare. Modellen identifierar 10 EPA (kliniska aktiviteter) för den legitimationsgrundande läkarutbildningen. Detta ger handledare och studenter ett tydligt ramverk för bedömning och utveckling.
Inom psykiatri- och beroendemomentet har arbetsgruppen valt ut för oss särskilt viktiga EPA som är obligatoriska för studenterna under sin VFU hos oss. Med hjälp av en digital mall kommer handledarna att ge återkoppling på dessa obligatoriska EPA.
Förberedelser för den avslutande terminen i det legitimationsgrundande läkarprogrammet
Den tolfte och sista terminen på det sexåriga läkarprogrammet innehåller endast kliniska placeringar, där studenter ska delta i sjukvårdsarbete och bedömas inför att få den legitimationsgrundande examen. EPA kommer att vara en central del. Alla studenter kommer då att genomföra en fyraveckors placering i psykiatri, och de som börjar terminen inom psykiatrin kommer också att få sin huvudhandledare där. Huvudhandledaren har uppföljande möten med ”sin” student vid övergång till de andra placeringarna. Planeringen för termin 12 pågår och vårterminen 2027 kommer de första studenterna som är ”nära legitimation” ut i verksamheterna.
Kurser för ST-läkare i psykiatrin
CPF har i uppdrag att driva det centrala kansliet för Metis, som erbjuder kurser för ST-läkare inom psykiatrin. Metis drivs i samverkan mellan Sveriges alla regioner. Kansliet leds av en styrgrupp utsedd av de sex sjukvårdsregioner som ingår i Sveriges Kommuner och Regioner. Det centrala Metiskansliet består av åtta medarbetare och ansvarar för den centrala infrastrukturen såsom kurskatalog, antagning av studenter, lärplattform, hemsida och kursrevisioner.
Under 2025 har det centrala kansliet fortsatt att förvalta och vidareutveckla den struktur som är upparbetad kring driften av kurserna. Organisationen kring Metiskurserna bygger på en god samverkan mellan styrgruppen, centrala kansliet och de regionala kanslierna. Det regionala Stockholmsbaserade Metiskansliet som också är stationerat på CPF har under året givit cirka 30 kurser inom ett tiotal ämnen.
Utbildningar för specialistläkare i psykiatri
Under 2025 har CPF erbjudit ett särskilt fortbildningsprogram inom ramen för CPD (Continuing Professional Development), riktat till specialistläkare i psykiatri. Programmet har utformats i nära samverkan med specialister inom SLSO och har behandlat flera centrala områden, bland annat ätstörningar, psykos, hjärnstimulering i psykiatrin (ECT, TMS och DBS), personlighetssyndrom ur ett livsloppsperspektiv samt samsjuklighet och best practice vid komplex problematik.
Längre utbildningar i psykoterapi
Utbildningsplanen för basutbildningen i evidensbaserad psykoterapeutisk metod (45 hp) har omarbetats med ökat fokus på integrering i klinisk vardag och den omarbetade planen träder i kraft under 2026. Även basutbildningen inom specialistläkarutbildningen är under revidering.
Foto: Yanan Li
Utbildningsplanen för psykoterapeutprogrammet (90 hp) har genomgått en total översyn med förändrad pedagogisk profil och tydligare anpassning till psykiatrins behov. Inom specialistutbildningar för psykologer har utbildningsutbudet utvecklats genom en ny utbildningsplan för specialistutbildningen med inriktning barn och unga, som träder i kraft hösten 2026. Det nya upplägget inkluderar samläsning med specialistutbildningen med inriktning vuxna. Kursutbudet har dessutom breddats genom utveckling av nya kurser inom bland annat neuropsykologi, beroendeproblematik och psykos.
Specialistutbildning för psykologer
KCP har sedan flera år erbjudit en uppskattad specialistutbildning för psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin. Under 2023 startade den första omgången av en sammanhållen specialistutbildning för psykologer inom vuxenpsykiatrin, vilken omfattar 70 högskolepoäng som läses på deltid över fem år. Under 2025 har ett arbete pågått för harmonisering av specialistutbildningarna inom vuxenpsykiatri (VUP) och barn- och ungdomspsykiatri (BUP) för psykologer med syfte att skapa enhetlighet och höja kvaliteten på utbildningarna. Hösten 2026 börjar den första kullen studenter den nya specialistutbildningen för psykologer inom barn- och ungdomspsykiatrin. En nyhet är att delar av utbildningen är gemensam för psykologer inom VUP och BUP och att utbildningen går på kvartsfart vilket underlättar möjligheten att kombinera med kliniskt arbete.
Nationell PTP-handledarutbildning
Centrum för psykiatriforskning har initierat och projektlett utvecklingen av en nationell PTP-handledarutbildning, som nu implementeras i svenska regioner. Satsningen syftar till att stärka kvaliteten i den praktiska tjänstgöringen för psykologer (PTP) och därigenom bidra till en jämlik och högkvalitativ introduktion i yrket.
Brett regionalt genomslag
PTP utgör en brygga mellan examen och legitimation, där psykologen utvecklas i sin yrkesroll genom kvalificerat arbete under handledning. Handledaren har ett omfattande ansvar för innehåll, professionsutveckling och slutlig lämplighetsbedömning. Trots detta har handledarutbildning hittills saknats i stora delar av landet.
Mot denna bakgrund har Centrum för psykiatriforskning, i nära samverkan med övriga regioner i det nationella nätverket för PTP-studierektorer, tagit fram en digital handledarutbildning. Digitala utbildningsgruppen vid CPF har bidragit med produktion av videomaterial. Utbildningen är kostnadsfri för handledare inom regionalt finansierad hälso- och sjukvård och finns i 17 av 21 regioner.
Centrum för psykiatriforskning anordnar årligen PTP-program och handledarprogram för cirka 170 PTP-psykologer samt motsvarande antal handledare inom Region Stockholm och dess upphandlade vårdgivare. Uppdraget sker inom ramen för Region Stockholms PTP-studierektorsfunktion, som är placerad på enheten kompetenscentrum för psykoterapi.
Virtuella patienter som pedagogiskt verktyg
På Centrum för psykiatriforskning driver projektledare Karolina Sörman och Joachim Eckerström i samverkan med samarbetspartners ett projekt där gruppen utvecklar och utvärderar skräddarsydda virtuella patienter för kompetensutveckling av vårdpersonal och studenter. Virtuella patienter är en digital plattform där användaren får möta en simulerad patient och träna dialog och bedömning. Användaren tar del av bakgrundsinformation om patienten och får skräddarsydd feedback utifrån val av dialogfrågor och bedömningar.
Joakim Abdinur Iusuf, teknisk koordinator, samt projektledarna Karolina Sörman och Joachim Eckerström.
Förbättrar träning i svåra samtal
I projektets första del har virtuella patienter utvecklats för primärvård och psykiatri med fokus på våld i nära relationer. Dessa har använts i en utbildningssatsning där deltagare först genomgår en utbildning om våld i nära relationer, därefter tränar med virtuella patienter och avslutningsvis deltar i ett fysiskt seminarium med ämnesexpert. Under 2025 erbjöds utbildningen till vårdpersonal inom Norra Stockholms psykiatri och Psykiatri Södra. Virtuella patienter med fokus på våld i nära relationer har under året även använts inom det nya läkarprogrammet.
Med utgångspunkt i en multicenterstudie med deltagare från olika lärosäten har projektgruppen publicerat två artiklar om virtuella patienter som pedagogisk metod. En av studierna visade att användning av virtuella patienter kan förbättra sjuksköterskestudenters beredskap att ta upp svåra frågor i vårdmötet. Den andra studien visade att sjuksköterskestudenter upplevde att virtuella patienter var ett användbart och uppskattat sätt att lära sig om våld i nära relationer och att öva på patientdialoger i en trygg miljö.
Under hösten 2025 erhöll CPF tilläggsuppdrag för projektet med syfte att utveckla en ny AI-baserad plattform som ska ägas och förvaltas av CPF. Målet är att de nya virtuella patienterna som utvecklas ska fokusera på diskriminering och bemötande och fungera som en träningsarena för kompetensutveckling av stora personalgrupper inom olika vårdmiljöer, främst psykiatri men även primärvård och tandvård.
Projektgruppen vid CPF har etablerat kontakt med en grupp knuten till Centrum för AI Innovation vid Karolinska Institutet för att vidareutveckla en redan framtagen AI-baserad plattform. På den nya plattformen är ambitionen att användare ska kunna föra en fri dialog med de simulerade patienterna. Projektgruppen har även, tillsammans med projektmedlemmar från Transkulturellt Centrum, utvecklat ett antal pilotfall med simulerade patienter som berör olika diskrimineringsgrunder.
Forskarskola
Forskarskolan i klinisk psykiatri är en strategisk satsning av Region Stockholm och Karolinska Institutet för att stärka den kliniskt förankrade forskningen inom psykiatrin och bidra till långsiktig kompetensförsörjning inom såväl akademi som hälso- och sjukvård. Forskarskolan finansieras genom ALF-medel från Region Stockholm och strategiska medel från KI. Genom ett samordnat utbildningsupplägg erbjuds kliniskt verksamma doktorander kurser i vetenskaplig metod, statistik, akademiskt skrivande och forskningsetik, med innehåll anpassat till frågeställningar inom psykiatri. Utbildningen syftar till att stärka doktorandernas vetenskapliga kompetens och deras förmåga att integrera klinisk erfarenhet med aktuell forskning, för att bidra till en evidensbaserad psykiatrisk vård.
Doktoranderna som går forskarskolan i klinisk psykiatri HT25-VT27
Från vänster till höger, övre raden: Nathalie Lybert, Ylva Eriksson Dufva, Tim Tengberg, Mathilda Widaeus, Ksenia Boriskina, Elin Gahm. Nedre raden: Kristina Aspvall (forskarskoledirektor), Danny Majid, Ulrika Ehrén, Conrad Samuelsson, Mikael Sandell, Josefin Ivarson, Cecilia Crona, Karin Willstrand, Linda Gustafsson Björverud, Mari Bentzer, Susanna Redegren Cuellar, Torun Carrfors, Karin Zimmer, Anton Lindahl, Sirod Zibari, Katarzyna Kumanowska (utbildningsadministratör). Foto: Zandra Peterson.
Långsiktig betydelse för akademisk utveckling och forskning
Forskarskolan i klinisk psykiatri har haft ett samarbete med forskarskolan i epidemiologi under många år, men från 2025 ges den i egen regi vid CPF. Detta har möjliggjort en förstärkning av kursutbudet och en tydligare integrering i CPF:s övriga verksamhet. 2025 präglades både av att 12 doktorander avslutade utbildningen och starten av en ny forskarskola i klinisk psykiatri. Under våren tillträdde Kristina Aspvall rollen som ny direktor. Kristina Aspvall är legitimerad psykolog och bedriver interventionsforskning inom OCD och relaterade tillstånd i barn- och ungdomspsykiatrin. Under höstterminen antogs 20 nya doktorander till forskarskolan. Gruppen består av läkare, psykologer och sjuksköterskor verksamma inom beroendecentrum, vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och somatisk vård.
”Undervisningens innehåll och upplägg är inspirerande och ger oss verktyg att omsätta våra forskningsprojekt i bättre vård för våra patienter, nu och framöver."
Josefin Ivarson, ST-läkare på BUP och doktorand som går forskarskolan i klinisk psykiatri
År 2025 var det 20 år sedan den första doktorandkullen antogs. Under året genomfördes en enkätuppföljning riktad till tidigare doktorander för att belysa forskarskolans långsiktiga betydelse för akademisk utveckling och fortsatt forskningsaktivitet. Resultaten presenteras under 2026.
Försäkringsmedicin
Sjukskrivning är den vanligaste försäkringsmedicinska åtgärden inom hälso- och sjukvården. Arbetet med sjukskrivningar är ofta komplext och kan upplevas som utmanande.
På CPF finns ett kunskapsteam inom försäkringsmedicin som har i uppdrag att ge handledning och utbildning i försäkringsmedicin till all personal inom psykiatrin, samt driva nätverk för rehabkoordinatorer och läkare som har ansvar för försäkringsmedicinsk kvalitet. De har under 2025 fortsatt sin verksamhet och genomfört flera grund- och fortsättningsutbildningar i försäkringsmedicin. Dessutom har flera nätverksträffar för rehabiliteringskoordinatorer hållits både på regional och nationell nivå. Utöver dessa aktiviteter har flera mottagnings- och ledningsgruppsbesök gjorts.
Kunskapsteamet driver podden Allt om försäkringsmedicin med ett avsnitt i månaden om aktuella försäkringsmedicinska teman med gäster. Podden har sänt 58 avsnitt, med över 11 000 lyssningar.
Klicka dig fram i rapporten
Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan: