4 Utveckling

Under 2025 har Centrum för psykiatriforskning vidareutvecklat virtuella patienter som metod för kompetensutveckling i vården, med särskilt fokus på diskriminering och bemötande. Virtuella patienter utgör en interaktiv digital träningsmiljö där vårdpersonal genom att möta simulerade patienter får öva dialog, bedömning och handläggning i komplexa situationer.

Metoden har tidigare använts i utbildningsinsatser om våld i nära relationer, där deltagare fått träna kliniska färdigheter i en säker och realistisk miljö. Utbildningarna har erbjudits vårdpersonal inom psykiatriska verksamheter inom SLSO och har inkluderat fysiska seminarier på klinikerna, ledda av projektgruppen med klinisk expertkunskap inom våld i nära relation. Erfarenheterna tas nu tillvara i utvecklingen av nya utbildningsmoment med inriktning på jämlik vård och bemötandefrågor.

Under 2025 har ett utvecklingsarbete genomförts med fokus på hur vårdkedjan inom psykiatrin kan stärkas ur ett suicidpreventivt perspektiv. Arbetet har omfattat tre delprojekt, inklusive analyser av brister i vårdkedjan baserade på intervjuer, fokusgrupper och enkäter, samt journalgranskning av krisplaner i klinisk verksamhet.

Arbetet har resulterat i ett antal konkreta åtgärdsförslag och rekommendationer för förbättrade arbetssätt, bland annat avseende utformning och användning av säkerhetsplaner. De framtagna åtgärdsförslagen och rekommendationerna utgör ett underlag för fortsatt utveckling och implementering i verksamheterna.

Under 2025 har ett utvecklingsarbete genomförts för att vidareutveckla Centrum för psykiatriforsknings modell för implementeringsstöd. Modellen bygger på behovsanpassat stöd till verksamheter, utbildning i implementeringskunskap samt uppbyggnad av nätverk för personer med implementeringsansvar. Arbetet syftar till att skapa mer hållbara förutsättningar för införande av nya arbetssätt och att stärka kapaciteten i verksamheterna att själva driva implementering över tid.

CPF har i uppdrag att stödja psykiatrin i implementering och uppföljning av metoden Självvald inläggning, som syftar till att stärka patienters delaktighet och autonomi i den egna vården. Vid varje vårdenhet som använder metoden finns en särskilt ansvarig medarbetare som i nära samarbete med CPF:s metodstöd, bistår kollegor och bidrar till samverkan mellan öppenvård och heldygnsvård. Inom ramen för den modell som används i Region Stockholm ges patienter möjlighet att, i samråd med vården, själva bedöma sitt vårdbehov och initiera en kortare inläggning på 1–4 dygn.

Självvald inläggning är under 2025 etablerad vid 26 heldygnsvårdsavdelningar med totalt 30 platser och erbjuds i samarbete med cirka 60 öppenvårdsmottagningar. Närmare 500 patienter har haft tillgång till insatsen. Under året har ytterligare avdelningar och mottagningar anslutits, och vissa verksamheter har utökat antalet platser med självvald inläggning.

CPF:s stöd har omfattat handledning, utbildning, gemensamma avstämningar samt informations- och nätverksträffar. Totalt har omkring 1 000 medarbetare deltagit i omkring 60 aktiviteter kopplade till metoden. Under året har även nyhetsbrev skickats ut vid två tillfällen i syfte att sprida kunskap och stödja fortsatt implementering.

Arbetssättet Samtal i heldygnsvården syftar till att stärka den personcentrerade och jämlika vården inom psykiatrisk heldygnsvård. Insatsen bygger på strukturerade samtalsmetoder, där ett centralt inslag är att patienter erbjuds regelbundna samtal som en del av det dagliga vårdarbetet, samt att vårdpersonal använder grundläggande tekniker från kognitiv beteendeterapi i mötet med patienten.

CPF erbjuder implementeringsstöd för arbetssättet som en stegvis insats, där personal initialt tränas i att erbjuda alla patienter minst ett samtal per dag. Därefter ges fördjupad utbildning för personal som genomför behandlande samtal. Arbetssättet bygger på metoder utvecklade inom psykiatrin och i samverkan mellan regioner.

Under perioden 2023–2025 har över 120 behandlare vid åtta heldygnsvårdsavdelningar utbildats och påbörjat implementering av arbetssättet. Under 2025 har CPF fortsatt att stödja verksamheterna genom handledning, uppföljning och gemensamma avstämningar. Uppföljning sker med både kvantitativa och kvalitativa metoder, inklusive intervjuer med behandlare, i syfte att vidareutveckla arbetssättet och implementeringsstödet.

15-metoden är en trappstegsmodell för att arbeta med alkoholproblem utanför den specialiserade beroendevården. Metoden innefattar strukturerade arbetssätt för screening, fördjupad bedömning och behandling av alkoholproblem. All personal vid psykiatriska öppenvårdsmottagningar erbjuds utbildning i 15-metoden under två digitala halvdagar. Denna utbildning ges av ANDTS-enheten vid Centrum för psykiatriforskning. Som en del av utbildningsinsatsen erbjuds också stöd för implementeringen av 15-metoden vid psykiatriska enheter, under en workshopserie om 4 tillfällen à 3 timmar. Detta implementeringsstöd ges av UoI-enheten vid CPF.

Braining är ett strukturerat arbetssätt där personal inom psykiatrin leder fysisk träning tillsammans med patienter som ett komplement till ordinarie behandling. Arbetssättet bygger på ett starkt vetenskapligt stöd för fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa och ligger i linje med nationella och internationella riktlinjer.

Under 2025 har CPF erbjudit sammanhållet implementerings- och metodstöd till samtliga aktiva Braining-enheter inom Psykiatri Sydväst, Psykiatri Södra Stockholm, Psykiatri Nordväst och Beroendecentrum. Samtliga team har fått individanpassat metodstöd, deltagit i gemensamma metodträffar och haft tillgång till påfyllnadsutbildning. CPF har även bidragit med struktur för styrgruppsarbete och samordning.

Cirka 50 medarbetare har under året arbetat med metoden och omkring 200 patienter har nåtts av insatsen. Stödet har fokuserat på metodtrohet, lokala anpassningar och integration i ordinarie vårdprocesser. Parallellt har CPF arbetat med att tydliggöra metodens kärnkomponenter för att underlätta fortsatt spridning. Intresse för metoden har uttryckts från bland annat barn- och ungdomspsykiatrin, rättspsykiatrin och heldygnsvården i Nacka.

Bättre sömn i psykiatrin är ett vårdutvecklingsarbete som syftar till att stärka psykiatrins arbete med sömnproblem genom införande av evidensbaserade och kvalitetssäkrade arbetssätt. Insatsen utgår från en omfattande kartläggning av sömnproblematik och befintliga arbetssätt, baserad på journaldata, enkäter, intervjuer och patientforum.

Utifrån kartläggningen har ett strukturerat och stegvis arbetssätt utvecklats, baserat på beteendemedicinsk sömnbehandling och kognitiv beteendeterapi, inklusive en behandlingstrappa, digital grundutbildning och stödmaterial för klinisk tillämpning.

Under 2025 har implementeringsstödet pilottestats vid Stockholms centrum för ätstörningar. Arbetet har samtidigt fokuserat på att vidareutveckla materialet och pröva hur arbetssättet kan integreras i ordinarie stöd till verksamheter.

Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan:

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Prevention