2 Forskning

CPF är en av de största avdelningarna inom Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Forskargrupperna har ett stort antal samarbeten inom institutionen och med andra institutioner vid KI samt med universitet i Sverige och internationellt. CPF:s forskargrupper är bl.a inriktade på specifika sjukdomstillstånd, beteendetillstånd och innovativa metoder inom psykiatrin.

Nedan listas forskargrupperna med länkar till deras respektive sidor på ki.se

Under 2025 har totalt 410 artiklar publicerats av våra forskare. Ett flertal av dessa finns tillgängliga kostnadsfritt via Web of Science, PubMed eller MEDLINE, vilket är tre stora amerikanska databaser för vetenskapliga artiklar. På den här sidan beskriver vi några av årets forskningsprojekt och studier.

Hög stressnivå är ett återkommande problem för vuxna personer med autismspektrumtillstånd (AST). Orsakerna kan vara sensorisk överbelastning, social press, ekonomiska svårigheter eller osäkerhet inför förändringar. Mindfulnessbaserad stressreduktion, är en gruppbehandling som tidigare visat god effekt för flera patientgrupper. Här undersöktes om metoden kan minska stress på ett effektivt och tryggt sätt för personer med autism.

Tatja Hirvikoski. Foto:Martin Hammar

Tatja Hirvikoski och doktorand Hanna Agius i Tatja Hirvikoskis forskargrupp vid Kompetenscenter för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (KIND) har publicerat en randomiserad kontrollerad studie om denna form av gruppbehandling.

I studien deltog 77 personer som lottades till antingen ett åtta veckor långt Mindfulness-program eller reguljär vård. Programmet genomfördes vid Habilitering & Hälsa i grupper med personer som enbart har en autismdiagnos. Innehållet bestod av medveten andning, kroppsscanning och reflektion kring egna reaktioner i stressande situationer. Behandlingen anpassades med tydliga instruktioner, förutsägbara rutiner och en sensoriskt avskalad miljö. Lärarna hade erfarenhet av arbete med målgruppen och utbildning i metoden enligt internationell standard.

Deltagarna som genomgått behandlingen med mindfulnessbaserad stressreduktion beskrev en minskning i stressnivåer, jämfört med de som fick reguljär vård. Många skattade också att de kände sig bättre rustade att hantera situationer som tidigare skapat stress. Symtom på ångest och depression minskade i högre grad i behandlingsgruppen. De kvalitativa analyserna visade att formatet med gruppträffar var betydelsefullt. Flera deltagare berättade att de fått en förändrad förståelse för sina tankar och reaktioner och ett nytt förhållningssätt till stress.

David Mataix-Cols forskargrupp utvecklar och utvärderar behandlingar för personer med tvångssyndrom (OCD) och närliggande tillstånd genom hela livet. För närvarande pågår två multicenterstudier med randomiserad kontrollerad design som utvärderar digitala behandlingar. Den ena, ledd av Lorena Fernández de la Cruz, riktar sig till barn och ungdomar med dysmorfofobi. Den andra multicenterstudien leds av professor David Mataix-Cols och riktar sig till barn med tvångssyndrom och autism. Den senare har fått finansiering från Vetenskapsrådet, vilket gör det möjligt att utöka rekryteringen till ytterligare fem regioner i Sverige.

David Mataix-Cols. Foto:Martin Hammar

Forskningen har också ett starkt fokus på prevention och återfall. Ytterligare en studie som leds av professor David Mataix-Cols syftar till att förebygga återfall hos barn och ungdomar som först svarat positivt på behandling för OCD. Inom samma område har en studie ledd av Kristina Aspvall prövat en internetbaserad förebyggande intervention för barn med förhöjd risk att utveckla OCD publicerats med lovande resultat, vilket nu ligger till grund för en större klinisk prövning.

Utöver behandling och prevention pågår även forskning om livsstil och fysisk hälsa. En genomförbarhetsstudie av en livsstilsintervention (LIFT), riktad mot att minska kardiometabola riskfaktorer hos vuxna med OCD publicerades under 2025. Baserat på dessa resultat har en randomiserad kontrollerad studie nu startat för att utvärdera behandlingens effektivitet.

Inom CPF arbetar flera forskare som är specialiserade på både prevention och behandling av beroendetillstånd. Denna forskning syftar bland annat till att utveckla effektiva behandlingsmetoder, sänka trösklarna för att söka hjälp samt göra evidensbaserade behandlingsmetoder tillgängliga för fler.

Som en del av Marie Dahlins forskargrupps arbete med transkulturella frågor inom psykiatrin publicerade Mattias Strand med kollegor en forskningsöversikt om den psykiska hälsan hos sverigefinnar, personer med finsk bakgrund boende i Sverige. Sverigefinnar är en av fem erkända nationella minoriteter i Sverige, tillsammans med samer, tornedalingar, romer och judar.

Mattias Strand. Foto:Linnea Bengtsson

Inom den statliga minoritetspolitiken finns ett tydligt behov av ökad kunskap om de nationella minoriteternas hälsa, vilket gör det särskilt viktigt att samla och synliggöra befintlig forskning. I översikten ingår totalt 116 vetenskapliga artiklar publicerade under de senaste 30 åren.

Sammantaget visar resultaten att den psykiska hälsan hos både kvinnor och män med finsk bakgrund i Sverige i genomsnitt är sämre än i övriga befolkningen. Personer födda i Finland har till exempel oftare diagnoser som schizofreni och andra psykossjukdomar, och skadligt bruk av alkohol och droger är också vanligare. Dessutom ligger suicidtalen i den finlandsfödda gruppen på en hög nivå, både i Sverige och i jämförelse med andra europeiska länder.

Även barn till finlandsfödda personer uppvisar i genomsnitt sämre psykisk hälsa än barn till sverigefödda föräldrar. Samtidigt finns det relativt få studier som undersöker vilka insatser som faktiskt kan stärka den psykiska hälsan hos sverigefinnar.

Mind the Gap är ett forskningssamarbete som ska stärka psykisk hälsolitteracitet och öka tillgången till evidensbaserad behandling, med särskilt fokus på minoritetsgrupper och personer med migrationsbakgrund. Insatserna anpassas utifrån språk och kultur för att bättre möta behov hos grupper som annars riskerar att hamna utanför vården. Målet är att minska hinder som språkbarriärer, långa väntetider och begränsad tillgång till specialiserad psykiatri.

Delar av projektgruppen för Mind the Gap. Foto: Karolinska Institutet

För att kunna planera vård och behandling med rätt insatser och rätt kompetens är det avgörande att ha god kunskap om vilka psykiatriska tillstånd, sjukdomar och syndrom som förekommer bland vårdtagare. Mot denna bakgrund har Statens institutionsstyrelse (SiS) finansierat en omfattande kartläggning av psykiatriska vårdbehov hos barn, ungdomar och vuxna klienter med substansmissbruk. Arbetet har hittills resulterat i två forskningsrapporter samt en vetenskaplig artikel.

Foto: Unsplash

Forskningsprojektet har letts av Camilla Jalling, forskare vid SiS och anknuten till CNS och Katarina Howners forskargrupp. I projektet ingår även en vetenskaplig delstudie som hittills publicerats, med medverkan av Marianne Kristiansson, professor emerita vid Karolinska Institutet och knuten till Katarina Howners forskargrupp.

Forskare Anna Björkdahl i Rahms och Jolebys forskargrupp har genomfört en studie som undersöker hur väl Safewards implementeras i praktiken och hur detta kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Foto:Yanan Li

Safewards är en av de mest använda omvårdnadsbaserade metoderna i världen för att förebygga hot, våld och tvångsåtgärder inom akutpsykiatrisk heldygnsvård. Tidigare utvärderingar visar generellt positiva effekter, men resultaten varierar mellan studier och verksamheter. En viktig förklaring är att det saknas ett tillförlitligt mått på metodtrohet, det vill säga i vilken grad verksamheter faktiskt arbetar i linje med den ursprungliga Safewards-modellen. Utan denna kunskap är det svårt att förstå när, var och varför metoden fungerar, vilket försvårar både vidareutveckling och säker implementering.

Under 2025 startade Malin Joleby tillsammans med kollegor i forskargruppen Rahm och Joleby ett projekt som utvärderar en anonym, internetbaserad traumafokuserad behandling för personer med erfarenhet av sexuella övergrepp. Upplägget bygger på ett liknande koncept som Prevent It, där digital och anonym behandling används, men i detta projekt riktas insatsen till brottsoffer i stället för förövare.

Malin Joleby. Foto:Privat

Studien utgår från behovet av att nå personer med kvarstående traumarelaterade symtom efter sexuella övergrepp, såsom påträngande minnen, undvikande, stark oro samt känslor av skam och skuld kopplade till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Forskning visar att kognitiv beteendeterapi (KBT) är effektiv vid PTSD, men också att många utsatta aldrig söker vård, ofta på grund av stigma, skam, skuld eller rädsla för att bli igenkända.

För att möta dessa hinder har forskarna utvecklat Restory, ett åttaveckors helt digitalt och anonymt behandlingsprogram. Syftet är att öka tillgången till evidensbaserad traumabehandling för en grupp som annars riskerar att stå utanför vården.

En pilotstudie med tio deltagare har nyligen avslutats. En randomiserad kontrollerad studie kommer att inledas under 2026, där behandlingen jämförs med väntelista. Projektet finansieras av Brottsofferfonden samt Fredrik och Ingrid Thurings stiftelse.

Pontus Plavén Sigray, postdoktor i Andrea Varrones forskargrupp, och kollegor har visat att dagens mått på så kallad hjärnålder har begränsad klinisk nytta. Hjärnålder beräknas med hjälp av magnetkamerabilder och maskininlärning. Tanken är att metoden ska kunna visa om hjärnan ser äldre eller yngre ut än personens faktiska ålder, och därmed fungera som ett mått på hjärnhälsa och biologiskt åldrande.

Pontus Plavén Sigray. Foto:Privat

I studien jämförde forskarna sex program som används för att beräkna hjärnålder. De använde data från Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, en stor forskningsdatabas med magnetkamerabilder och kognitiva tester från personer med normal kognition, mild kognitiv svikt och Alzheimers sjukdom.

Resultaten visade att programmen kunde skilja mellan grupperna på gruppnivå. Personer med mild kognitiv svikt eller Alzheimers sjukdom hade oftare en högre beräknad hjärnålder än personer med normal kognition. Samtidigt var sambanden med framtida minnesförsämring, hjärnatrofi och insjuknande i kognitiv sjukdom svaga. En enkel mätning av hjärnans grå substans gav ungefär lika mycket information som de mer avancerade modellerna. Forskarna menar därför att hjärnålder bör tolkas med försiktighet, särskilt när måttet används som tecken på accelererat åldrande eller som utfallsmått i kliniska studier.

I en studie publicerad under året har doktorand Tobias Granwald tillsammans Marc Guitart-Masips och kollegor undersökt vad som påverkar människors benägenhet att agera för att undvika negativa konsekvenser.

I studien fick 279 deltagare fatta beslut i två olika spel där de kunde välja mellan att vara passiva och säkert få en negativ konsekvens, eller att agera aktivt till en viss kostnad, med chans att undvika konsekvensen. Deltagarna rekryterades från en allmänpopulation och hade inga krav på psykiatrisk diagnos.

Foto:Unsplash

Genom att skapa matematiska modeller av hur deltagarna fattade sina beslut kunde forskare mäta deras förväntningar. Resultaten visar att människors val kan förklaras av en generell förväntan på om den egna handlingen kommer att lyckas. Personer med mer optimistiska förväntningar valde oftare att agera, medan mer pessimistiska förväntningar kunde kopplas till större passivitet.

Studien ger stöd åt teoretiska modeller för inlärd hjälplöshet och depression, där negativa förväntningar på den egna förmågan att påverka utfall kan leda till passivitet. Studien genomfördes på friska frivilliga deltagare och resultaten kan bidra till ökad förståelse i forskning om depression och dess behandling.

Carl Sellgren Majkowitz och kollegor har visat att en typ av stödcell i hjärnan kan spela en mer aktiv roll än man tidigare trott. I en studie från 2025 visar forskarna att så kallade OPC-celler, som är förstadier till myelinbildande celler, kan hjälpa till att rensa bort synapser, alltså kopplingar mellan nervceller, under hjärnans utveckling.

Foto: Unsplash

Studien bygger på avancerade laboratoriemodeller av mänsklig hjärnvävnad. Forskarna skapade så kallade hjärnorganoider från stamceller, små tredimensionella modeller som efterliknar en tidig utvecklande hjärna. I dessa kunde de studera hur olika celltyper samspelar.

Med hjälp av mikroskopi och liveavbildning följde de hur OPC-celler kom i kontakt med synapser och tog upp synaptiskt material. De analyserade också genaktivitet i enskilda cellkärnor för att kartlägga signalvägar mellan celltyper. Genom att blockera specifika receptorer i experiment kunde de visa att signaleringen via GAS6 och AXL är viktig för processen.

Detta är betydelsefullt eftersom hjärnan tidigt bildar fler kopplingar än den behöver. För att nervsystemet ska fungera effektivt måste överskottet tas bort. Studien visar att fler celltyper än man tidigare trott är involverade i detta arbete.

Resultaten bidrar till en bättre förståelse av hur hjärnan formas tidigt i livet och kan på sikt ge ny kunskap om tillstånd där denna process inte fungerar som den ska.

Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan:

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Prevention