5 Prevention

Vid CPF bedrivs omfattande forskning med fokus på prevention inom flera olika områden. Projekten spänner över allt från skolbaserade insatser för att främja studiero, förebyggande arbete mot substansproblematik i nöjesmiljöer, forskning om kardiovaskulära problem vid tvångssyndrom och insatser för att motverka sexuella övergrepp mot barn, till prevention av suicid och andra allvarliga psykiatriska utfall.

Det finns ett preventionsnätverk inom CPF som syftar till att stärka samarbetet mellan forskargrupper samt att samordna, utveckla och synliggöra projekt med preventionsfokus. Genom att samla forskare från olika forskargrupper som sitter på skilda geografiska platser och med olika målgrupper för sin forskning skapas en plattform för att dela kunskap, erfarenheter och hitta nya sätt att jobba tillsammans.

Under 2024 låg fokus på planeringen av nätverkets andra sammankomst, där flera pågående projekt presenterades. Mötet gav också möjlighet att diskutera nätverkets framtida utveckling och hur det bäst kan stödja forskarna i deras arbete att nå gemensamma mål.
Foto: Privat

Under 2024 har CPF fortsatt bedriva och utveckla arbetet med att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa. Det förebyggande arbetet har riktats mot avgörande riskfaktorer för psykisk ohälsa, såsom ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar). För att stärka och vidareutveckla CPF:s preventionsarbete har ett preventionsnätverk etablerats, och workshops har genomförts under året. En stor del av CPF:s preventionsarbete leds av enheten STAD, som sedan 1995 har haft uppdraget att utveckla, implementera och utvärdera preventiva insatser, framför allt inom alkohol- och narkotikaområdet.

Christian Rücks forskargrupp och John Wallerts team för statistisk modellering har flera pågående samarbetsprojekt som fokuserar på negativa utfall bland patienter som har vårdats inom psykiatrin. Det övergripande målet är att förbättra identifiering av högriskindivider som kan bli hjälpta av förebyggande insatser.

Foto: Unsplash

STAD är en enhet inom Centrum för psykiatriforskning (CPF) med ett brett preventionsarbete som fokuserar på att förebygga problem relaterade till alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar. Genom att utveckla, implementera och sprida evidensbaserade metoder strävar STAD efter att minska tillgänglighet och efterfrågan på skadliga substanser i samhället.

I nästan 30 år har STAD utvecklat, implementerat och utvärderat olika preventiva metoder för att minska alkohol- och drogrelaterade problem i nöjesmiljöer. Genom programmet Ansvarsfull Alkoholservering, som samskapades av STAD tillsammans med nyckelaktörer, har Stockholms nattliv genomgått betydande förändringar. Metoden lanserades 1996 och vilar på tre grundpelare: mobilisering och samverkan med nyckelaktörer (t.ex. polisen, tillståndsmyndigheten och krogbranschen), utbildning av krogpersonal och förbättrad tillsyn. Uppföljningar visade att andelen kraftigt berusade gäster som nekades alkoholservering ökade från 5 % år 1996 till 70 % år 2001. Programmet bidrog även till en 29-procentig minskning av våldsincidenter och en kostnadseffektivitetsanalys visade att varje investerad krona gav en samhällsbesparing på 39 kronor.

Under 2024 publicerade STAD resultat från en 20-årig uppföljning som visade att effekterna kvarstod, med en nekandegrad av alkoholservering till kraftigt berusade gäster på 77%. Framgången tillskrivs bland annat att metoden har införts genom strukturerat samarbete med aktörer, ökad tillsyn och kontinuerlig utbildning av krogpersonal, där STAD årligen utbildar omkring 500 personer i Stockholm. Metoden har spridits nationellt och internationellt. Erfarenheterna visar att preventiva insatser med fokus på nätverk och samverkan kan ha en varaktig effekt på att minska alkoholrelaterad skada och förbättra folkhälsan, särskilt genom ett långsiktigt samarbete mellan alla involverade aktörer.

Krogar mot Knark är en samverkansmetod mellan restaurangbranschen, myndigheter och STAD, med målet att minska narkotika på krogar. Metoden omfattar samverkan, policyarbete, utbildningar, förändringar i krogmiljöer, ökad polisiär närvaro samt insatser riktade mot allmänheten. Metoden samproducerades med nyckelaktörer och implementerades år 2003 i Stockholm. Sedan 2023 har STAD ett regeringsuppdrag att samordna och sprida metoden nationellt.

Under 2024 har Krogar mot Knark startats upp i flera kommuner runt om i landet, exempelvis Linköping, Uppsala, Norrköping, Jönköping samt Dalarnas län. Hittills är det ett fyrtiotal kommuner som arbetar med metoden och fler kommuner är på gång. I Stockholm uppfyller närmare ett 100-tal barer, nattklubbar och hotell kriterierna för medlemskap i Krogar mot Knark. Detta innebär exempelvis att de har utbildat sin personal, de har upprättat en policy och handlingsplan och de ska ta ett offentligt ställningstagande mot narkotika.

Under året har forskare på STAD publicerat en vetenskaplig artikel som undersöker narkotikaanvändning och förebyggande åtgärder på krogar och nattklubbar i sju län runtom i Sverige. Resultaten visar att narkotika är vanligt förekommande på dessa platser och att det påverkar miljön negativt för både gäster och personal. Studien understryker vikten av samarbeten i likhet med Krogar mot knark där krogar, polisen och andra intressenter jobbar tillsammans för att minska narkotika i nattlivet.

Dopning är ett samhällsproblem kopplat till annan brottslighet. STAD har i samproduktion med andra nyckelaktörer utvecklat den dopningspreventiva metoden 100% Ren Hårdträning i syfte att minska användningen av dopningspreparat på gym genom långsiktiga, förebyggande insatser som samverkan, utbildning, policy, tillsyn och diplomering. I över 10 år har STAD haft ett regeringsuppdrag att samordna och sprida metoden nationellt.

Metoden bygger på ett strukturerat och långsiktigt förebyggande arbete mot dopning, där lokala nätverk spelar en central roll. Genom regelbundna möten med aktörer som Polisen, RF-SISU, kommuner och träningsanläggningar skapas en gemensam plattform för att identifiera och åtgärda risker. Utbildningsinsatser ger nyckelpersoner på anläggningarna verktyg för att känna igen dopningstecken och implementera effektiva förebyggande strategier. En tydlig antidopningspolicy och handlingsplan kompletteras med diplomering, vilket signalerar ett aktivt engagemang för en dopningsfri träningsmiljö och stärker trovärdigheten för diplomerade gym.

Totalt arbetar över 100 kommuner med 100% Ren Hårdträning och över 600 gym är diplomerade i metoden. STAD utbildar gympersonal, kommunala och länssamordnare och poliser. Under året nåddes en betydande milstolpe i antidopningsarbetet, då över 1000 poliser har utbildats inom ramen för metoden 100% Ren Hårdträning.

STAD har, på uppdrag av Stockholms stad och Polismyndigheten i Region Stockholm, Polisområde Nord, genomfört en effekt- och processutvärdering av projektet Trefas, som startade 2019 i Järvaområdet. Kärnan i Trefas-modellen är polisens regelbundna riskbedömning, där individer bedöms utifrån risken att skjuta eller bli skjutna under en period av två till tre veckor. När risken bedöms vara hög kan repressiva åtgärder som telefonavlyssning, förundersökningar och omhändertagande enligt LVU tillämpas. För de individer som vill lämna kriminaliteten erbjuds stödåtgärder som behandlingsprogram, omlokalisering eller sociala insatser via socialtjänsten.

Under 2024 har STAD publicerat en rapport som fokuserar på förändringar i skjutningar och skjutvapenvåld inom Järvaområdet. Rapporten visar att även om Trefas-modellen inte resulterat i en statistiskt säkerställd minskning av dödligt skjutvapenvåld, har skjutningarna minskat sedan 2022. Polisens riskbedömningar har överlag varit korrekta, då individer med hög risk oftare är involverade i skjutvapenvåld. Det framgår dock att identifieringen av våldsdrivande individer i Järvaområdet endast delvis varit fullständig, vilket påpekar behovet av förbättrad kartläggning. Rapporten betonar vikten av fortsatt arbete enligt modellen och en löpande uppföljning för att utvärdera dess långsiktiga effekter.

En så kallad ”öppen drogscen” är ett område eller en plats där droganvändning och droghandel sker mer eller mindre öppet och regelbundet. Här samlas människor för att köpa, sälja och ibland använda droger, vilket kan leda till sociala problem och otrygghet i området. Öppna drogscener är ofta kopplade till en ökad risk för kriminalitet, våld och en försämrad allmän säkerhet och trivsel för övriga samhällsmedborgare. Polisen har klassat över 60 platser i Stockholms län som öppna drogscener bland annat baserat på de boendes upplevelser och på antal anmälda brott i området. Tillgången på narkotika och involvering i narkotikahandel leder till att unga riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet. I en regional satsning samarbetar länets 26 kommuner, Region Stockholm, Polismyndigheten, Kriminalvården, Tullverket och Länsstyrelsen i Stockholm för att minska antalet öppna drogscener och relaterade problem.

I ett projekt som löper fram till 2027 följer STAD arbetet genom att utvärdera processen och effekterna på brottslighet och trygghet hos befolkningen. Genom en enkätundersökning har STAD under 2024 inventerat vilka metoder inom samverkan, kontroll, och prevention som kommunen och polisen använder på alla öppna drogscener inom Stockholms län. Dessutom har framgångsrika metoder undersökts kvalitativt genom en intervjustudie.

STAD har under perioden 2022 - 2024 på uppdrag av Brottsförebyggande rådet (Brå) följt arbetet med implementeringen av Group Violence Intervention (GVI) i Järfälla/Upplands-Bro, Huddinge och Uppsala. GVI är en metod från USA som syftar till att minska grovt våld i kriminella miljöer. Resultat från denna processutvärdering har beskrivits i en slutrapport som publicerades i november 2024. Rapporten visar att implementeringen av GVI-strategin kräver noggrann planering och engagemang från alla inblandade. Polisen, kommunen och Kriminalvården behöver vara engagerade och avsätta tillräckliga resurser för att arbetet ska lyckas.

Årsrapporten består av fem sidor, ta dig vidare via länkarna nedan:

1. Verksamhet

2. Forskning

3. Utbildning

4. Utveckling

5. Prevention