3.2 Ungas psykiska hälsa

Sedan ett par år tillbaka har forskare från Tobias Lundgrens forskargrupp, arbetat med att utveckla, anpassa och utvärdera en psykoterapeutisk modell för att minska missbruk och kriminalitet. Doktorand och projektledare är Ida Mälarstig och projektägare Tobias Lundgren. Modellen som utvecklas och utvärderas heter A-CRA och står för Adolescent Community Reinforcement Approach. 

Projektgruppen på KI utbildar och handleder behandlingspersonal på SiS i A-CRA kontinuerligt under projekttiden. Hittills har fyra institutioner och tjugo behandlare utbildats, två till institutioner utbildas i vår. För närvarande genomförs en randomiserad pilotstudie på två institutioner med målet att pröva studieupplägget. Femton ungdomar, 16-21 år, med missbruksproblem och socialt nedbrytande/kriminellt beteende har inkluderats hittills, totalt 30 ungdomar ska ingå. Resterande institutioner kommer att ingå i en RCT, planerad till 2023, där 220 ungdomar randomiseras till antingen A-CRA eller sedvanlig behandling. I RCTn undersöks effekter av behandlingen på missbruk, problembeteenden och utåtagerande beteende i tvångsvården på SiS.

För att studera långtidseffekter av A-CRA på missbruk och kriminalitet planeras även en registerstudie där deltagarna i RCTn följs i SiS interna och i nationella register. En intervjustudie med ungdomar som genomgått A-CRA på SiS pågår också, i syfte att utforska erfarenheter av behandlingen, vad som underlättar arbetet med mål och värden i livet och deras uppfattning om problemen med missbruk och kriminalitet. En intervjustudie med fokus på behandlarnas erfarenheter, hinder och faktorer som underlättar implementering av A-CRA på SiS har slutförts och skickats in till tidskrift. De behandlarna har sedan hösten 2020 genomfört A-CRA på SiS under handledning av projektgruppens Åsa Spännargård.  

Per Andrén i David Mataix-Cols forskargrupp disputerade i maj 2022. Avhandlingen handlade om barn och ungdomar med Tourettes syndrom. Det vill säga individer som besväras av ofrivilliga rörelser eller ljud, så kallade tics.

Internationella behandlingsriktlinjer rekommenderar i första hand behandling med beteendeterapi, men få individer har tillgång till sådan behandling. Att göra beteendeterapi mer tillgänglig var Per Andréns syfte med avhandlingen.

- Avhandlingen syftade till att göra beteendeterapi mer tillgänglig genom att undersöka hur väl sådan behandling fungerar vid en reguljär mottagning (i stället för i en kontrollerad klinisk prövning) och på distans via internet, säger Per.

Avhandlingen visade att beteendeterapi i traditionellt format (öga mot öga på en mottagning) fungerar väl inom reguljär hälso- och sjukvård, i alla fall vid en högspecialiserad enhet.

- Gällande internetförmedlad beteendeterapi visade detta format lovande resultat i en pilotstudie, men mer tvetydiga resultat i en senare randomiserad kontrollerad prövning. Sammantaget bedömdes individerna ha fått god effekt av både den aktiva behandlingen och kontrollbehandlingen, fortsätter Per.

Hur ser din framtida forskning ut?

- Närmast planerar jag att slutföra den pågående randomiserade kontrollerade prövningen, där en långtidsuppföljning (upp till 12 månader efter avslutad behandling) kvarstår. Vi förbereder också för att implementera den internetförmedlade behandlingen inom reguljärt vårdutbud vid Barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm.

Barn och ungdomar som vårdas för psykiatriska tillstånd i heldygnsvård, dvs på sjukhus, är en mycket utsatt patientgrupp. Astrid Moell, doktorand i Jens Högströms forskargrupp genomför just nu ett forskningsprojekt med förhoppning om att reultaten kan leda till en ökad förståelse av psykiatrisk tvångsvårds-användning.

Berätta kort om ditt forskningsprojekt, vad handlar det om?

 - Forskningen handlar om att förbättra dagens mycket begränsade kunskaper om dessa unga, särskilt de med olika former av vård med tvång. Vad utmärker dem som heldygnsvårdas, tvångsvårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller blir föremål för tvångsåtgärder som avskiljning och fastspänning? Har den psykiatriska heldygnsvården påverkats av strängare lagstiftning kring tvångsåtgärder för barn och unga? Hur mycket tvång upplever heldygnsvårdade unga och vad påverkar detta?

Vad är syftet med forskningsprojektet?

Att nå bättre förståelse av riskfaktorer, samtidiga svårigheter och utfall för de unga som heldygnsvårdas psykiatriskt samt vilken vård som ges. Så kan vi belysa vilka områden som framtida vårdinsatser bör beröra under och efter heldygnsvården. Att studera ungas egenrapporterade tvång under pågående heldygnsvård kan vägleda utvecklingen av vård- och omsorgspraktiker.

Vilka patienter är det ni tittar på?

I registerstudier jämförs barn och ungdomar (0-17 år) inom BUP öppenvård och heldygnsvård i Sverige med unga vuxna (18-24 år) samt patienter i ungdomspsykiatrisk vård (13-17 år) i Finland. Alla patienter jämförs också med matchade kontrollpersoner utan psykiatrisk vårderfarenhet. I en planerad enkätstudie tillfrågas allaunga med pågående heldygnsvård inom BUP i Sverige om att rapportera upplevt tvång.

Vilka riskfaktorer finns det för tvångsåtgärder?

Vi genomför en systematisk litteraturöversikt av förekomst och riskfaktorer för tvångsåtgärder i BUP heldygnsvård. Många studier är från enskilda avdelningar och användningen av tvångsåtgärder och deras riskfaktorer kan variera mycket. Vi hoppas att vår systematiska översikt uppdaterar kunskaperna omanvändandet av tvångsåtgärder internationellt.

Hur kommer era resultat förhoppningsvis att användas i vården och hjälpa patienter?

Vi hoppas att resultaten kan leda till bättre förståelse av psykiatrisk tvångsvårds-användning och utfall för unga samt bidra till en minskning av tvång i vården. Två delstudier undersöker t ex effekten av den strängare lagstiftning kring tvångsåtgärder som infördes i Sverige 2020; är det vägen framåt för att minska tvång eller finns det oönskade bieffekter?

Projektet har grundfinansiering från Vetenskapsrådet.

I skolan förväntas elever både använda och utveckla sociala färdigheter för att uppnå läroplanens mål, något som kan ställa till det för autistiska elever för vilka sociala situationer är särskilt utmanande. Fler autistiska elever inkluderas idag i sedvanlig undervisning i skolan. Samtidigt har skolan ett kompensatoriskt uppdrag vilket innebär att skolan är ålagd att stötta elever med olika förutsättningar att ändå nå samma mål i skolan. Trots det, har det inte funnits ett riktat insatsprogram i svenska skolor för autistiska elever för stöd i sociala situationer. Det vill professor Sven Bölte och Anna Fridell doktorand i forskargruppen avhjälpa genom projektet Skolkontakt. Projektet har finansierats med medel från Marcus och Amelias Minnesfond.

Skolkontakt är en skolbaserad och lärarledd social färdighetsträning i gruppför autistiska elever och andra med liknande sociala svårigheter i skolan. Syftet med insatsen är ökad förståelse för och träning i att hantera sociala situationer. Forskarna har jämfört insatsen med andra ostrukturerade, sociala aktiviteter i grupp för att undersöka om insatsen är säker, accepterad och påvisar effekter för eleverna och skolan.  I en kontrollerad pilotstudie ser vi att elever som gått i Skolkontakt kan förbättra aspekter av sociala färdigheter, upplever högre livskvalitet, och i högre grad kan uppnå sina personligt formulerade sociala mål efter insatsen än jämförelsegruppen.  

Efter genomförd randomiserad, kontrollerad pilotstudie arbetar forskarna för att sammanställa ett tillgängligt material för användning vid tillämpning av metoden.

Norska kavlifonden har tilldelat 8 miljoner NOK till projektet POET. Biträdande lektor Johan Bjureberg leder projektet som ska undersöka och jämföra effekten av två behandlingsupplägg för psykisk ohälsa och känsloreglering, och om förändringar i känsloreglering bidrar till att minska psykiska ohälsa under behandlingen för ungdomar.

Projektperioden är 2022 – 2027.

Mer information