3.3 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar
Vi har ett antal forskargrupper som är specialiserade på prevention och behandling av beroendetillstånd. CPF har två enheter som arbeta med ANDTS-frågor, den ena riktad mot klinik och den andra inriktat på preventiva metoder.
Här nedan fäljer ett urval av årets aktivteter på området.
Nedsatt socialt beteende en riskfaktor för hög alkoholkonsumtion hos unga vuxna
Unga vuxna med hög alkoholkonsumtion har en nedsättning i sociala beteenden kopplade till altruism, rättvisa och tillit i jämförelse med en kontrollgrupp med låg konsumtion. Nedsättningarna är stabila över tid vilket kan bidra till att vidmakthålla en framtida hög alkoholkonsumtion. Det visar en artikel publicerad i Biological Psychiatry under året. Försteförfattare är doktorand Simon Jangard i Nitya Jayaram och Anders Hammarbergs forskargrupp.
Cirka 300.000 vuxna individer i Sverige är alkoholberoende, ett beroende förknippat med social isolering och ensamhet. Trots att så många individer är drabbade söker bara 20 procentvård för sin alkoholkonsumtion och då ofta sent upp i åldrarna.
"Forskningsresultaten bidrar till ny kunskap om ett utbrett fenomen bland unga vuxna, samt är lovande för att adressera sociala beteenden i framtida psykologiska och farmakologiska behandlingsstudier för personer med hög alkoholkonsumtion."
- Simon Jangard, legitimerad psykolog och doktorand på CPF
Kunskapen om nedsättningar i just dessa sociala beteenden möjliggör riktade insatser för att både motverka riskfyllt drickande samt bryta ett redan etablerat alkoholberoende. Tidigare forskning på främst friska individer visar hur dessa sociala beteenden kan stärkas bland annat genom att träna hjärnan i medveten närvaro respektive tillföra oxytocin för att stärka hjärnans sociala processer.
Informationsinsats om unga vuxna, cannabis och psykisk ohälsa
Enheten STAD har under 2022 haft i uppdrag från Region Stockholm att arbeta med en informationsinsats riktad mot målgruppen unga vuxna kring bruk av cannabis och kopplingen till psykisk ohälsa.
Under projektets gång har en referensgrupp bildats med representanter från bland annat studenthälsan, preventionssamordnare, jobbcoach och fritidsledare i Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista, och utredare från Stockholm stads socialtjänstförvaltning.
Ett roligt inslag i projektet är ett samarbete med Ångestpodden, vars lyssnare främst är mellan 18-34 år (ungefär 200 000 lyssnare per avsnitt). I avsnitt 417 av podden medverkar Erik Leijonmarck, som är externt knuten till STAD inom ramen för projektet, och pratar kring cannabis, risker, psykisk ohälsa och även den text som arbetats fram (Fem skäl att avstå cannabis och annan narkotika – Rakt på sak). Förhoppningen är att detta sätt att lyfta och sprida frågan om cannabis och psykisk ohälsa ska nå ut till målgruppen unga vuxna.
Många patienter med adhd och substansbrukssyndrom erbjuds inte adhd-behandling
Preliminära resultat från en internationell observationsstudie om adhd och substansbrukssyndrom som avslutades 2022 visar på stora lokala skillnader kring vilka behandlingar som erbjuds patienter. Studien som samordnas av Christoffer Brynte, psykiatriker och doktorand i Johan Francks forskargrupp, har följt 578 individer som sökt vård för adhd och substansbruk i nio länder under nio månader.
Studien visar att enbart en tredjedel erhöll både psykologisk och farmakologisk adhd-behandling under de första 3 månaderna, och att en tredjedel inte erhöll någon adhd-behandling i överhuvudtaget. De som erbjöds farmakologisk behandling fick ofta låga doser. Trots detta visar preliminär analys att de som hade bäst behandlingsresultat var de individer som erbjöds farmakologisk behandling – även när man kontrollerar för sjukdomsgrad och andra psykosociala faktorer. Studien visar också på stor variation mellan länder avseende vilken behandling som erbjuds.
Forskarna har också samlat in upprepade mätningar av självskattade symptom av olika psykologiska funktioner. Analys av dessa kommer förhoppningsvis leda till ökad förståelse för hur man bäst behandlar individer med adhd och substansbrukssyndrom. I Stockholm samlar forskarna dessutom in liknande data på 150-200 individer med substansbrukssyndrom utan adhd. Förhoppningen är att det kommer leda till att identifiera faktorer som kan bidra till möjligheter att individanpassa behandlingar och ge personer med substansbrukssyndrom bättre hjälp.
Tio år av forskning och utbildning om spelproblem
CPF bedriver sedan drygt tio år tillbaka forskning och utbildning om spelproblem. Spelproblem räknas som ett beroendetillstånd och kan orsaka stora negativa konsekvenser för den som spelar och för dennes anhöriga.
CPF:s forskning handlar bland annat om att undersöka hur man på ett tidigare stadium kan upptäcka och förebygga spelproblem, hur behandlingarna kan bli mer tilltalande och hur man bäst implementerar behandling i ordinarie verksamhet. CPF:s forskning handlar även om hur vi förbättrar våra metoder för att forska om spelproblem och hur vi konceptualiserar sådant som beroende, vilket i slutändan kan få stor betydelse för det konkreta arbetet med att hjälpa människor som behöver det.
Nedan följer ett axplock från våra studier om spel.
Ett nytt instrument för att mäta spelberoende och IKBT som standardvård över landet
Olof Molander i Nitya Jayaram och Anders Hammarbergs forskargrupp disputerade under våren och avhandlingens studier ledde till det nya frågeformuläret The Gambling Disorder Identification Test (GDIT) och en ny IKBT-behandling för personer med spelproblem och Hasardspelsyndrom.
Vad är GDIT och vilka fördelar kan man se?
- GDIT är ett DSM-5 baserat självskattningsinstrument som vi på CPF i samarbete med internationella spelforskare utvecklat. GDIT uppvisade goda mätegenskaper, men har också andra fördelar. En viktig sådan är att det nu är möjligt att tillförlitligt uppskatta diagnosen Hasardspelsyndrom via frågeformulär, säger Olof Molander.
Olof har även tagit fram och implementerat en ny IKBT för spelproblem och Hasardspelsyndrom. Behandlingen utvecklades för att förbättra kunskapen om spelbeteenden utifrån ett kliniskt och teoretiskt perspektiv.
"Preliminära resultat visar att patienter uppfattar behandlingen som en trovärdig behandling som de är nöjda med, och att behandlingen potentiellt kan minska spelsymptom."
- Olof Molander, leg. psykolog och med. dr
iCBTG är för närvarande tillgänglig för patienter inom reguljär beroendevård över hela landet, men fler studier behövs för att kunna säkerställa att behandlingen är en effektiv behandling.
Spelberoendebehandlare – vilka är dom?
Det publiceras flera vetenskapliga artiklar om dagen om spelberoende: dess karakteristik, orsaker och dess behandling. Medan både de med spelproblem och själva behandlingarna som ska motverka spelproblemen är relativt väl utforskade vet vi (i forskningen) nästan ingenting om de som ska genomföra behandlingen: behandlarna. Därför saknas en viktig pusselbit av vår förståelse för hur spelproblem ska behandlas och förebyggas.
I en studie som publicerades under hösten 2022 har postdoktor Anders Nilsson och doktorand Viktor Månsson båda i Nitya Jayaram och Anders Hammarbergs forskargrupp, tillsammans med kollegor undersökt vilka behandlingar som används, vad behandlare prioriterar i behandling och hur de själva ser på sin kliniska kompetens hos 188 svenska spelberoendebehandlare. Deltagarna fick svara på en enkät om hur deras arbete med spelproblem ser ut i form av vilka behandlingar de ger, vilka komponenter behandlingarna innehåller och hur trygga de upplever sig vara som spelberoendebehandlare.