3.4 Depression

Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna som drabbar både individ och samhälle hårt. Forskare vid CPF jobbar för att förbättra diagnos och behandling.

Här nedan följer ett urval av årets aktiviteter inom området.

  • Psykiatriforskning

Förhöjd sjukdomsbörda för patienter med depression

Patienter med depressionsdiagnos är hårt drabbade av annan sjuklighet och behöver i många fall långvarig sjukersättning. Det visar en studie som Region Stockholm och Karolinska Institutet står bakom och som publicerades under hösten i Acta Psychiatrica Scandinavica. Studien visar bland annat att de med depression har mer än 10 gånger så många sjukskrivningsdagar året efter sin depressionsdiagnos jämfört med friska invånare med samma ålder, kön och likartad socioekonomisk bakgrund.

 

"Studien visar att depression är mycket vanligt i Stockholm och att de som får en depressionsdiagnos är hårt drabbade av bland annat sjuklighet och sjukskrivning"

- Johan Lundberg, professor, överläkare och sektionschef vid sektionen för affektiva sjukdomar vid Norra Stockholms Psykiatri och huvudansvarig forskare.

Johan Lundberg

Studien inkluderar alla med depression som behandlas i primär- eller specialistvård under perioden 1 januari 2012 och 31 december 2018. Totalt inkluderar studien 137 822 patienter.
Sammanfattningsvis visar studien att:

  • 65 procent av patienterna diagnosticerades inom primärvården och 30 procent inom psykiatrin. Av de patienter som fortfarande hade behandling ett år senare vårdades cirka 35 procent inom psykiatrin,
  • genomsnittslängden på depressionsepisoden var 13 månader,
  • samsjuklighet med ångestsyndrom var vanligast: 13 procent 12 månader före depressionsdiagnos, 30 procent vid tid för depressionsdiagnos och 35 procent ett år efter depressionsdiagnos,
  • behandling av depression skedde oftast med läkemedel och mindre ofta med psykoterapi.
  • jämfört med friska invånare med samma ålder, kön och likartad socioekonomisk bakgrund så har patienterna med depression ungefär dubbelt så stor risk att dö, oavsett dödsorsak,
  • jämfört med friska invånare med samma ålder, kön och likartad socioekonomisk bakgrund har de med depression mer än 10 gånger så många sjukskrivningsdagar året efter sin depressionsdiagnos (53 jfm 3),
  • ännu efter 12 månaders vård är det ovanligt med de tilläggsbehandlingar som rekommenderas vid svårbehandlad depression.

– Resultaten visar att det troligen finns en möjlighet till mer effektiv depressionsvård i form av tätare utvärderingar och justeringar av vården för att därmed potentiellt minska den stora ohälsa i form av överdödlighet och funktionsnedsättning som är associerat med depressionssjukdomen, säger Johan Lundberg.

Enligt Johan Lundberg kan en möjlig åtgärd vara att se över riktlinjer för i vilken takt och på vilket sätt vård av depression ska utvärderas och om behandlingsalternativ och vårdnivå ska tydliggöras. 

Lyssna på Johan när han besöker Medicinvetarna # 103: Hur behandla depression?

Patienter med behandlingsresistent depression har förhöjd risk att dö 

Patienter med behandlingsresistent depression har 23 procent ökad risk för att dö, jämfört med andra deprimerade patienter. Dessutom använder de öppenvården dubbelt så mycket och har tredubbelt antal slutenvårdsdagar. Det visar en studie i JAMA Psychiatry av forskare från bland annat Karolinska Institutet som slår fast att det är viktigt att tidigt upptäcka patienter med risk att utveckla behandlingsresistent depression.

Depression är den ledande orsaken till funktionsnedsättning världen över. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel eller psykoterapi. Många behöver ha vård i några månader eller år, men en betydande andel patienter blir inte friska trots två väl genomförda behandlingsförsök. De har vad som kallas en behandlingsresistent depression.

Forskare i professor Johan Lundbergs forskargrupp i samverkan med professor Jari Tiihonen och professor Clara Hellner har undersökt vilken effekt behandlingsresistent depression har på både individ- och samhällsnivå, något som tidigare inte studerats så ingående som nu varit möjligt i Region Stockholm.

I den populationsbaserade observationsstudien använde forskarna data från bland annat Region Stockholms administrativa vårddatabas och Försäkringskassan. Drygt 145 000 patienter med depression i Stockholmsregionen ingick i studien.

Forskarna identifierade 158 000 depressiva episoder hos dessa patienter mellan 2012 och 2017, varav drygt 12 000 hade behandlingsresistent karaktär. Det gick att dra en rad slutsatser om vad som kännetecknar patienter med behandlingsresistent depression, enligt studien.

Läs mer på ki.se

Anslag på närmare 20 miljoner kronor

Anslag från Vetenskapsrådet

Johan Lundberg professor och forskargruppsledare på CPF beviljades under hösten 2022 anslag från Vetenskapsrådet på närmare 20 miljoner kronor för en multicenterstudie på psilocybin som behandlingsmetod vid depression hos cancerpatienter. 

Läs mer om forskningsprojektet

Webbinarium - depression och nya behandlingar

Under våren arrangerade CPF ett publikt webbinarium med tema inom depression och nya behandlingar.



Moderator för seminariet var Diana Pascal psykiatriker och med. dr. panelister var Johan Lundberg, professor och specialist i psykiatri, Sigrid Salomonson leg. psykolog och med. dr, Mikael Tiger, docent, specialist i psykiatri och överläkare, Anna Ökvist, med. dr och neurovetenskaplig sakkunnig på hjärnfonden.

Se webbinariet

Adjungerad professor och docent i psykiatri inom depression

Under året blev Johan Lundberg adjungerad professor och Mikael Tiger docent i psykiatri med fokus på depression.

Mikael Tiger

Lundberg leder en forskargrupp inom CPF som forskar på molekylär hjärnavbildning för att studera depressions- och ångestsjukdomar. Lundberg är också chef för sektionen för affektiva sjukdomar på Norra Stockholms psykiatri. Forskningen sker genom att studera det biologiska underlaget till psykisk sjukdom, särskilt depression, verkningsmekanismer för dess behandlingar samt prediktorer för behandlingsrespons. Metoderna inkluderar molekylär hjärnavbildning, magnetresonansspektroskopi och kvantitativ analys av perifera biomarkörer. Forskargruppen utvecklar verktyg för analys och statistisk bearbetning av data skapade med molekylär hjärnavbildning.

Läs en längre intervju med Johan Lundberg

Mikael Tiger bedriver studier som syftar till optimerad behandling av depression. Forskningen spänner från effekt och biverkningar samt verkningsmekanismer och responsmarkörer för etablerade såväl som nya behandlingar mot depression.