6 Utveckling & Implementering

Självvald inläggning innebär att patienter kan skriva överenskommelse med heldygnsvård och öppenvård vilket ger dem möjligheten att själva bedöma att de ska skrivas in i psykiatrisk heldygnsvård. Förutsatt att platsen är ledig kan patienten komma till avdelningen när som helst på dygnet, utan att hens vårdbehov bedöms av en läkare. Syftet är att främja patienternas delaktighet, autonomi och ansvar för sin egen vård. Vid ökad stress och hotande kris kan självvald inläggning förebygga ytterligare försämring. 

Under året 2021 har den generiska modellen av Självvald inläggning implementerats på sju heldygnsvårdsenheter och 13 öppenvårdsmottagningar. Under året har avtal, etikansökan och rutiner för utvärderingen tagits fram och godkänts för studier inom både barn-och ungdomspsykiatrin samt vuxenpsykiatrin. Datainsamling för utvärderingen kommer att pågå till och med år 2027. Totalt finns nu platser på 14 avdelningar i samarbete med 24 öppenvårdsmottagningar.

Under 2021 har en gemensam satsning mellan Utveckling och Implementering & ANDTS genomförts för att stötta psykiatriska mottagningar i implementeringen av processkartan för beroende.

Satsningen har bestått av ett metodstöd i implementering på fyra workshops vilka hållits av CPF i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Vid workshoptillfällena har deltagarna utefter processkartan för beroende fått förtydliga målbeteenden, identifiera behov, hitta strategier och ta fram lämpliga sätt att följa upp sin implementering.



Efter detta har beroendecentrum hållit i två utbildningstillfällen i 15-metoden vilken omfattat screening, fördjupad bedömning och behandling av lindriga till måttliga alkoholproblem enligt processkartan. Två omgångar av satsningen har getts under våren och hösten och totalt nio psykiatriska mottagningar har deltagit.

Visionen för fortbildningen i grundläggande psykiatri och omvårdnad är att deltagarna (skötare och sjuksköterskor utan specialistutbildning i psykiatrisk vård) ska stärkas i sin yrkesroll, känna stolthet över sitt arbete och kunna bidra till att utveckla omvårdnaden i den psykiatriska heldygnsvården i Region Stockholm. Kursernas mål är ge ökad kunskap om och förståelse för psykiatriska tillstånd och besvär samt praktiska färdigheter i omvårdnad.

Fortbildningen består av en längre kurs (11 dagar) i grundläggande psykiatri och omvårdnad samt kortare fördjupningskurser (2 dagar) inriktade på olika psykiatriska tillstånd; psykossjukdom, beroende, depression/bipolär sjukdom och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utöver föreläsningar innehåller kurserna seminarier för träning av färdigheter, kunskapsutbyte och reflektion. Samtliga kurser har givits digitalt under 2021. Det har inneburit anpassningar för att öka chansen att alla deltagarna är aktiva. Digitala verktyg har använts för att samla in svar och reflektioner enskilt från deltagarna samt för att underlätta redovisning.

Projektet är en satsning på samtal och KBT interventioner för patienter i psykiatrins heldygnsvård. Under året har följande satsningar genomförts:

• Ett samtal om dagen har implementerats på 8 avdelningar inom PNV samt 2 avdelningar på Aleris.
  
  
• På sju avdelningar har personal tränats i att ge patienter KBT-interventioner såsom beteendeaktivering. Sammantaget har 27 omvårdnadspersonal utbildats och handletts i aktiva samtalsinsatser baserade på KBT/ACT med patienter i heldygnsvård.
  
  
• Projektet har samlat data för utvärdering av effekten av insatserna avseende patientnöjdhet, antalet erbjudna samtal, antalet genomförda samtal samt självskattningsformulär. KBT-delen kommer även innehålla två kvalitativa studier med intervjuer av personalens upplevelse och genomförbarhet. En av dessa studier färdigställdes under året som ett examensarbete ”Sjuksköterskors erfarenhet av KBT i samtalet i psykiatrisk heldygnsvård”.
  
  
• En intern rapport är färdigställd ”Ett samtal om dagen (ESOD), ett vårdutvecklingsprojekt i Heldygnsvården på Psykiatri Nordväst”.
  
  
• Samtalsprojektet presenterades på PNV:s årliga inspirationsdag

På CPF planeras för att metoden framöver ska kunna implementeras på fler enheter.

Ett projekt som syftar till att tillgängliggöra evidensbaserad psykologisk behandling för psykiatrin genom att utveckla och utvärdera ett behandlingsformat där fysiska besök/videosamtal kombineras med att patienten gör vissa delar digitalt med stöd av sin ordinarie behandlare, så kallad digifysisk kognitiv beteendeterapi.Projektet sker i samarbete med PSV, affektiva/ångest/traumaprogrammet.



Under året har arbetet initialt kretsat kring att arbeta fram det digitala materialet för patienterna och lägga upp denna på 1177 Vårdguidens digitala plattform Stöd och behandling, även en terapeutmanual har arbetats fram som innehåller förslag hur den fysiska kontakten kan behöva anpassas för att främja patientens arbete med det digitala materialet. Arbetssättet testas nu med ett litet antal patienter och behandlare i klinik. Under hösten har även medel sökts från tre olika anslagsgivare, och återupptagit arbetet med att författa etikansökan.

Braining är en behandlingsmetod där patienter och personal genomför pulshöjande gruppträning tillsammans. Syftet är att förbättra livskvalitet och kroppslig hälsa hos patienter. Förhoppningen är även att Braining ska minska stress hos personal i den psykiatriska vården och bidra till en förbättrad arbetsmiljö.

Braining skapades 2017 som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst av upphovsmakare Lina Martinsson och Åsa Anger. Sedan 2019 finns ett samarbetsprojekt med enheten för utveckling och implementering för att utvärdera effekter och erfarenheter av metoden och möjliggöra en framtida spridning. Under året har Beroendecentrum har startat upp två pilotenheter och datainsamling har påbörjats för att mäta effekter på patienters hälsa, personalhälsa och erfarenheter av implementering.

Metoden hjälper patienter att hitta motivation med pulshöjande träning

Tidigare forskning visar på att pulshöjande träning är effektivt som behandling vid ångest och depression, i vissa fall är träning lika effektivt som medicin och psykoterapi. Det finns även studier som pekar på att träning kan förbättra stresstolerans bland personal i psykiatrin. Både patienter och yrkesverksamma i psykiatrin är medvetna om vikten av fysisk träning, men det kan vara svårt att gå från tanke till handling. Braining hjälper patienter att hitta motivation att komma igång med pulshöjande träning, med stöd från personal på sin psykiatriska enhet.

Beroendecentrum har startat upp en pilotenhet under året

Braining skapades 2017 som en klinisk innovation på Psykiatri sydväst. Under 2021 fick CPF uppdraget att paketera metoden för vidare spridning och utvärdering i form av ett forskningsprojekt. I december påbörjades även datainsamling gällande personalhälsa och implementering.

Klicka här för mer information om Utveckling & Implementering