9 Fördjupning ANDTS - forskning och utbildning om spelproblem

CPF bedriver sedan drygt tio år tillbaka forskning och utbildning om spelproblem. Spelproblem räknas som ett beroendetillstånd och kan orsaka stora negativa konsekvenser för den som spelar och för dennes anhöriga. Nedan följer ett axplock från våra studier om spel.

Forskning om spelproblem har stor betydelse för att hjälpa människor

Det finns fungerande behandling, men når långt ifrån alla som skulle behöva den. CPF:s forskning handlar bland annat om att undersöka hur man på ett tidigare stadium kan upptäcka och förebygga spelproblem, hur behandlingarna kan bli mer tilltalande och hur man bäst implementerar behandling i ordinarie verksamhet. CPF:s forskning handlar även om hur vi förbättrar våra metoder för att forska om spelproblem och hur vi konceptualiserar sådant som beroende, vilket i slutändan kan få stor betydelse för det konkreta arbetet med att hjälpa människor som behöver det.

GDIT - ett nytt instrument för att mäta spelberoende

Att mäta spelproblem och hasardspelsyndrom (“spelberoende”, spel om pengar), har länge varit en utmaning inom spelforskning och klinisk praktik. Forskare på Centrum för psykiatriforskning har i samarbete med internationella spelforskare nyligen utvecklat det DSM-5 baserade självskattningsinstrument, Gambling Disorder Identification Test (GDIT). GDIT har utvecklats i likhet med beroendeinstrumenten Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT).

GDIT är fritt och tillgängligt att använda, läs mer om det här:

I en psykometrisk studie har Olof Molander, Peter Wennberg och Anne H Berman, nu utvärderat GDIT för första gången. Resultatet visade att GDIT hade god reliabilitet och validitet, samt att det går att mäta allvarlighetsgrad av hasardspelsyndrom.

Läs mer om studien här:

Ny studie - förändringar i spelbeteende och spelproblem under pandemin i Sverige

Forskare vid CPF har i en studie undersökt förändringar i spelbeteende och spelproblem under den första och andra vågen av COVID-19-pandemin i Sverige. Till studien rekryterades 325 personer som spelat det senaste året (medelålder = 39,8 år, 64,8 % män).


Deltagarna fick svara på frågor om spelbeteende, konsekvenser av pandemin och oro kopplat till pandemin. En subgrupp på 139 deltagare besvarade även frågor under andra vågen av pandemin. I studien fann forskarna inget stöd för att ekonomiska eller sociala konsekvenser av pandemin påverkade spelbeteenden eller spelproblem. Dock fann forskarna att spela på högriskspel var kopplat till både spelproblem och ökad spelfrekvens både under första och andra vågen av pandemin.

Läs mer om studien: 

Intervju - Håkan Wall

Under oktober disputerade Håkan Wall, forskare på CPF, med titeln Brief Online Interventions for Concerned Gamblers in a Gambling Helpline

Berätta vad handlar din disputation om och vad mer konkret visar din forskning?

- I min avhandling undersöker vi hur olika speltyper är kopplade till spelproblem och hur man kan hjälpa personer som har spelproblem med olika typer av korta interventioner via internet. Vi fann att nätkasiospelande var särskilt starkt kopplat till spelproblem och att det är relativt lätt att nå problemspelare med interventioner via internet, att de verkar hjälpa på kort sikt, men att få använder dem under en längre tid, säger Håkan Wall, Leg. psykolog, Med dr, CPF. 

 Hur ser forskningen ut framåt inom detta område?

- Eftersom det fortfarande är lite forskning gjort inom detta område finns det ett stort behov av fler studier som undersöker olika spelformers koppling till spelproblem och effekten av korta behandlingar via internet för problemspelare, avslutar Håkan Wall. 

hakanwall.jpg

Anledningar till avhopp vid behandling av spelproblem

Spelproblem kan leda till allvarliga konsekvenser för ekonomin, hälsan och ens relationer till andra. Trots att det finns bra behandlingar är det få med spelproblem som söker sig dit och många hoppar av behandlingen i förtid.

I en ny kvalitativ studie har Anders Nilsson, Clara Hellner och Olivia Simonsson forskare vid CPF undersökt anledningar till att hoppa av behandling och tankar hos personer med spelproblem och deras anhöriga om processen att bli spelfri. I studien framkommer att nedstämdhet och ångest samt kaotiska livsomständigheter kan bidra till avhoppen, men även att många hoppar av behandlingar för att de upplever att de klarar sig på egen hand. Studiedeltagarna lyfter fram vikten av att vara öppen med sina problem samt stöd från anhöriga och personer med liknande erfarenheter som nycklar för att bli spelfri.

Läs mer på publicerad vetenskaplig artikel:

För mer information

Klicka här för mer information om ANDTS