11 Fördjupning - psykisk ohälsa

CPF driver vårdnära forskning bland annat med fokus på utvärdering av behandlingsmetoder inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Mycket av den forskning som bedrivs handlar om uppkomst, diagnostik och behandling av en mängd diagnoser som autism, ADHD, ångest och tvångssyndrom. Flera av forskningsprojekten har fokus på att utvärdera olika behandlingsmetoder. Nedan kan ni läsa ett axplock av CPF:s forskningsprojekt som berör ovan ämne.

Internet-KBT effektivt för unga med social ångest

Social ångest kan leda till stort lidande för de barn och ungdomar som drabbas. Samtidigt är det svårt att få tillgång till effektiv behandling.

Martina Nordh, forskare i Eva Serlachius forskargrupp, har tillsammans med sina kollegor publicerat en artikel i JAMA Psychiatry om framgångsrik behandling på nätet för unga med social ångest. Artikeln har uppmärksammats i Sverige och av internationell fackpress.

KBT-program för unga med social ångest

Forskargruppen har utvecklat och utvärderat ett tio veckor långt internet-förmedlat KBT-program för unga med social ångest och inlett ett samarbete med BUP Internetbehandling i Region Stockholm.

Resultaten visar att internet-KBT var signifikant mer effektivt än stödbehandlingen när det gällde att minska social ångest och samsjukliga symptom som till exempel depressiva symptom. Den generella funktionsförmågan i vardagen ökade också.

Resultaten återspeglades i såväl psykologernas som barnens och deras föräldrars skattningar av barnets symptom. Enligt forskarna kan det digitala formatet öka chanserna till att evidensbaserad behandling når fler unga med social ångest.

"Att erbjuda behandling digitalt gör så att barn och föräldrar inte behöver ta ledigt från skola och arbete för att åka till en mottagning. Vi tror också att steget till att söka vård kan vara lägre digitalt, eftersom personer med social ångest kan ha svårt att träffa nya personer eller befinna sig i nya situationer"

Martina Nordh, psykolog och forskare vid CPF och institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, och BUP Stockholm.

MN-21.1_beskuren (1).jpg

Forskarna har nu inlett ett samarbete med BUP Internetbehandling i Region Stockholm, där man planerar att implementera och sprida programmet via den nationella plattformen för Stöd och behandling. Studien har finansierats av Forte och Region Stockholm.

För mer information om forskningsstudien:

 

IKBT för barn och ungdomar med OCD

Karolinska Institutet tillsammans med BUP i Region Stockholm och Västra Götalandsregionen  har genomfört en studie på barn och ungdomar med tvångssyndrom. Studien är publicerad i JAMA, läs gärna mer om det här. 

En grupp med 152 barn och ungdomar med tvångssyndrom slumpades till att antingen få internetförmedlad KBT i en stegvis vårdmodell eller traditionell KBT på en mottagning. Resultaten visade att den stegvisa behandlingen var lika effektiv som traditionell KBT i att minska deltagarnas OCD-symptom och totalt var 70% mycket hjälpta av behandlingen. Behandlingen är nu implementerad på BUP Internetbehandling i Region Stockholm.

"Fördelarna med den stegvisa behandlingen är att vi lättare kan nå ut till fler barn och ungdomar med tvångssyndrom som behöver hjälp"

Kristina Aspvall, studiens försteförfattare, psykolog och forskare vid CPF, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Fotograf bild: Ulf Sirborn

Kristina Aspvall_svart(Fotograf Ulf Sirborn).jpg


Ekonomisk utvärdering av behandlingen

Studien inkluderade även en ekonomisk utvärdering av behandlingarna. Behandlarna spenderade i genomsnitt totalt 9 timmar per deltagare i den stegvisa behandlingen jämfört med 14 timmar i gruppen som fick traditionell KBT. Den minskade terapeuttiden innebär en kostnadsbesparing på i genomsnitt $2104 per deltagare. Läs gärna mer om studien som är publicerad i JAMA network Open. 

 

Forskning om transkulturella aspekter av psykologiska interventioner vid KCP

Ungefär 20% av befolkningen i Sverige är utlandsfödda (SCB, 2020). I stora städer, exempelvis, Stockholm överstiger andel utlandsfödda 26%. Majoriteten av utlandsfödda i Sverige har arabiska som modersmål. Inverkan av migrationsprocessen är olika och innebär allt från ökad resiliens till svåra psykiska tillstånd såsom schizofreni och suicidalitet. I ett par rapporter har Socialstyrelsen kartlagt flera barriärer till rätt psykologiskvård hos personer med utländsk bakgrund. Dessa barriärer omfattar både språkliga och kulturella variabler, exempelvis, begränsad kunskap om psykiska sjukdomar, alternativa förklaringsmodeller om symtomen, lägre tillit till hälso- och sjukvården och begränsade språkkunskaper. Trots behovet är kunskaperna om evidensbaserade interventioner till etniska minoriteter begränsade.

CPF:s nya doktorand, Youstina Demetry forskar inom detta fält med det övergripande målsättningen att öka tillgången till och intresset för psykologiska interventioner hos arabisktalande ungdomar och arabisktalande föräldrar.

Youstinas huvudhandledare är Shervin Shahnavaz och de studier hon genomför är en del av ett större forskningsprojekt som leds av Gerhard Andersson och finansieras av Vetenskapsrådet.

 

"Det övergripande syftet med projekten är att utveckla och vetenskapligt pröva kultur -och språkanpassade interventioner samt bidra till kunskaper om evidensbaserade kultur/språkanpassade interventioner som riktar sig till etniska minoriteter i Sverige."

Youstina Demetry, doktorand på CPF

Youstina Demetry.jpg


IKBT - riktat till till arabisktalande tonåringar och unga vuxna 

Forskarteamet som Youstina ingår i har utvecklat en transdiagnostisk kulturanpassad internetförmedlad KBT (s.k. SahaUng) som riktar sig till arabisktalande ungdomar och unga vuxna mellan 15–26 årsåldern. Behandlingsprogrammet utvecklats av psykologerna Tomas Lindegaard, Matilda Berg och Shervin Shahnavaz. Översättnings- och kulturanpassningsarbetet genomfördes av en tolk med svensk-egyptisk bakgrund, en psykolog från Syrien och Youstina.

Under hösten har rekryteringen till pilotstudien påbörjats. Pilotstudien syftar till att kartlägga acceptabiliteten genom intervjuer med deltagarna som fullföljde behandlingen. Dessutom syftar studien till att undersöka genomförbarheten samt utvärdera behandlingsresultat med ett antal frågeformulär pre- och postbehandling. Åtta deltagare startat behandlingen under HT21. Rekryteringen pågår fram till mitten av januari 2022. Analysen påbörjas i mitten av mars 2022. Resultaten publiceras under 2022. Under 2022 kommer förberedelsen inför RCT påbörjas. Syftet med RCT-studien är att undersöka effektiviteten av SahaUng på arabiska.  

iKomet föräldrastödsprogrammet till arabisktalande föräldrar

Det andra projektet fokuserar på kulturanpassning av föräldrastödsprogrammet iKomet till arabisktalande föräldrar med barn mellan 3–12 som uppvisar normbrytande beteende. Under hösten har forskarteamet arbetat med översättning och kulturanpassning av programmaterial samt etikansökan. Efter godkännande av etikprövningsmyndigheten kommer rekryteringen att påbörjas. Projektet omfattar två studier. Första studien är en pilotstudie och syftar till att undersöka acceptabilitet och genomförbarheten av den kulturanpassade iKomet. Andra studien är en RCT och syftar till att undersöka effektiviteten av kulturanpassad iKomet för arabisktalande föräldrar. 

Tolk i terapirummet – blir språket en barriär för utsatta patientgrupper?

Att tala ett annat språk än sin vårdgivare ökar risken att få en felaktig bedömning, fel insats, ha lägre tilltro till vården och att avbryta sin behandling i förtid. En patientgrupp som drabbas är personer som flytt sina hemländer. Svåra upplevelser och långvarig stress ger högre förekomst av psykisk ohälsa som kräver behandling. Det saknas idag ett systematiskt kunskapsgrepp kring frågan i regionen.

Ida Mälarstig, psykolog och doktorand på CPF och enheten KCP, har undersökt frågan i ett projekt i samarbete mellan KCP, Stockholm universitets psykologiska klinik och Capio Centrum för Stress och Trauma.

I projektet gjordes en litteraturöversikt som visar att det är oklart hur effekten av traumafokuserad KBT påverkas av att förmedlas via tolk, de få studier som genomförts ger motstridiga svar. Somliga visar att effekten förblir opåverkad av att genomföras via tolk och andra på att effekten blir något lägre.

Vidare genomfördes intervjuer, där framkom att kvaliteten på tolkningen både är avgörande för om behandlingen ska kunna bedrivas enligt plan och samtidigt svår att bedöma. Psykologerna beskrev att bristen på beskrivningar av hur behandlingen ska genomföras med tolk gör dem osäkra.

"Kliniska erfarenheter pekar på att behandling med tolk tar längre tid än behandling utan tolk och att anpassningar krävs, men att effekten är i paritet med vad som kan förväntas utifrån forskningen"

Ida Mälarstig, psykolog och doktorand på CPF vid enheten KCP

IdaMälarstig.jpg


För mer information om forskningsrapporten: