Forensisk neurovetenskap, vålds- och riskbeteenden samt bedömning och behandling

Vår forskning inom forensisk neurovetenskap syftar till att undersöka våld och riskbeteende utifrån ett multidisciplinärt perspektiv. Vår forskargrupp består av många olika yrkeskategorier såsom rättspsykiatriker, psykiatriker, sjuksköterskor, socionomer, beteendevetare, kriminologer, psykologer och poliser. Dessutom bedriver vi studier med bred forskningsmetodik, till exempel epidemiologiska, experimentella och kvalitativa studier.

Forskningsprojekt

I dagsläget driver forskargruppen tre övergripande program på Institutionen för klinisk neurovetenskap på KI; forensisk neurovetenskapsprogrammetvålds- och riskbeteendeprogrammet samt bedömning – och behandlingsprogrammet. Det övergripande målet med dessa program är att förebygga våldshandlingar och våldsbrott genom att generera samhällsnyttig kunskap om kontextspecifika risk- och skyddsfaktorer för våldsamt beteende.

Inom forensisk neurovetenskapsprogrammet finns följande pågående projekt:

Från Gen till hjärna – olika aspekter av begreppet psykopati (GeBra) – Studien har dels bedrivits på klienter inom Kriminalvården med syfte att undersöka samband mellan specifika kandidatgener, personlighetsdrag och neuropsykologiska funktioner med särskilt fokus på psykopatiska drag och beteenden. Dessutom kommer ett nytt hjärnavbildningsprojekt snart att starta upp med syfte att undersöka biologiska korrelat i hjärnan kopplat till psykopatiska drag i normalbefolkning.

SPRätt – En pågående studie som jämför psykologiska, biologiska och anamnestiska variabler i tre grupper av individer: de med psykosspektrumdiagnoser som uppträtt våldsamt, de med psykosspektrumdiagnoser som inte har historik av våldshandlingar och friska personer i samhället. Projektet utnyttjar hjärnavbildning i form av fNIRS (functional near infrared spectroscopy), mått på hudkonduktans vid olika övningar och analys av uttryck av ansiktsemotioner under olika kognition och social kognition test. Studien innefattar flera delprojekt som sammantaget syftar till att kommer man slutligen kunna lägga ihop fynden för att bättre beskriva de faktorer som tillsammans bäst förklarar våldshistorik i de med psykosspektrumdiagnoser. Steget därefter blir att kunna testa om dessa variabler kan predicera framtida våld så att vården kan bli bättre på att identifiera och behandla individer innan våldshandlingar begås. Projektet är att samarbete med Psykologiska Institutionen på Stockholms universitet.

Den triarkiska modellen av psykopati kopplat till rädslolöst temperament och empati  (TriFE) – projektet är under uppstart och kommer att undersöka förmågan till tolkning och identifikation av känslor samt hjärtvariabilitet vid stress hos intagna som genomgår en rättspsykiatrisk utredning.

Inom vålds- och riskbeteendeprogrammet finns projekt inom flera områden:

Partnervåld – Ett forskningsprojekt syftar till att undersöka omfattning och karaktäristika av dödligt partnervåld i Sverige mellan 1990 och 2017. I projektet ingår även att studera annat dödligt våld mot kvinnor. Det övergripande syftet är undersöka utveckling av dödligt våld som drabbar kvinnor, samt att identifiera typologier av gärningspersoner med utgångspunkt i uppgifter om gärningsperson, brottsoffer samt gärning. I ett annat projekt som baseras på kvalitativa intervjuer undersöks hur partnervåldsutövare själva resonerar avseende våldsproblematik, hjälpbehov, samt mottaglighet för och erfarenheter av insatser. Projektet baseras på djupintervjuer med såväl lagförda som frivilligt sökande partnervåldsutövare.

I samarbete med Norges Teknisk Naturvetenskapliga Universitet, NTNU drivs sedan lång tid forskning om behandling av partnervåldsutövare med kognitiv beteendeterapi. Forskningen har fortsatt med särskilda projekt för att förstå de partnervåldsutövare som har hög risk för återfall i samarbete med socialtjänst och regionala polismyndigheter. 

I ytterligare ett annat projekt studerades kvaliteten av riskbedömningar genom att följa upp livstidsdömda och deras situation efter avtjänad påföljd, med avseende på misskötsamhet.

Dödligt våld - ett flertal studier har utgått från en sammanlänkad databas om dödligt våld under en treårsperiod. Det har även genomförts samarbete med Rättskemiska avdelningen i Linköping och Rättsmedicinska enheten i Uppsala i arbete med denna databas som innehåller information om både gärningspersoner och offer.

Sexualbrott - I samarbete med Polismyndigheten genomförs ett sexualbrottsprojekt med fokus på grova sexualbrott med obekant gärningsman. Projektet kommer att inkludera singel- och serieöverfallsvåldtäkter och sexualmord. Studien finansieras av regeringen genom vårändringsbudgeten 2018.

Suicid - Ett forskningsprojekt är under planering för att studera förekomsten av suicid bland rättspsykiatriskt dömda. Syftet är att öka kunskaperna om specifika riskfaktorer för att i förlängningen kunna stödja utvecklingen av preventiva åtgärder.

Inom bedömning- och behandlingsprogrammet pågår projekt i samverkan med Stockholms universitet och näringslivet för att utveckla virtuella patienter och träning i virtuella miljöer.

Forskning om rättspsykiatriska patienter pågår vid rättspsykiatriska kliniken i Stockholm. I dessa projekt utvärderas vilka faktorer i vård och behandling som kan bidra till minskad risk för återfall i våld eller andra oönskade händelser. Detta projekt har även förgreningar till Universitetet i Bergen där gemensamma projekt om personal recovery i rättspsykiatri bedrivs.

 I ett annat projekt, "Återfallsrisken hos lagöverträdare dömda till rättspsykiatrisk vård: studier av vårdförlopp, läkemedelstillgång och våldsrisk", undersöks rättspsykiatriska vårdtider, återfallsrisker i våldsbrott och annan brottslighet samt risken för återinsjuknande i psykiatrisk slutenvårdskrävande tillstånd. Genom att vid riskbedömning ta hänsyn till faktisk läkemedelstillgång, vårdtid, sjukdomsgrad och våldskapital är en målsättning att förbättra och förenkla gängse riskbedömningsmetoder. Projektet kommer även göra jämförelser mellan nordiska länder.

Ytterligare ett annat projekt som pågår är ”Uppföljning av rättspsykiatriska bedömningar”, vilket syftar till att studera bedömningsgrunderna och de rättspsykiatriska slutsatserna, att följa upp hur slutsatserna hanteras inom rättsväsendet samt huruvida bedömning kvarstår med senare diagnostik och vårdkonsumtion.  Studien baseras dels på information från utvidgade § 7-undersökningar och rättspsykiatriska utredningar, dels på registerdata.

Se gruppmedlemmar, publikationer och läs mer om professor Marianne Kristianssons forskargrupp på ki.se