Frågebatteriet

Frågebatteriet består av flera delar - bakgrundsfrågor, symtomskattningar och upplevelser av behandlingen och enheten. De olika delarna fylls i vid olika tidpunkter - före behandlingen, under behandlingen och efter behandlingen.

SUPRA erbjuder vårdgivaren en lösning där frågebatteriet görs tillgängligt för patienterna via Stöd och Behandlingsplattformen (SoB). Vill enheten använda en annan digital lösning kan vi bistå med de frågorna som ingår - och fortfarande erbjuda analys av resultaten.

De frågor som ställs kommer från det arbete som gjordes i tvärgrupper i starten av projektet, där forskare, kliniker och patienter ingick. Det är både standardiserade självskattningsskalor och formuleringar som valdes ut vid dessa tillfällen. Urvalet har också skett med hänsyn till att det ska gå att använda frågebatteriet i alla landstingsfinansierade verksamheter, även upphandlade.

I SUPRA fylls alla frågor i av patienten själv. Det görs genom inloggning i säkra digitala lösningar, till exempel via mina vårdkontakter på 1177. Vi har valt att göra så för att inte lägga på behandlaren ytterligare arbete för att samla in svaren, och för att patienten själv är den bästa källan till den här informationen. 

De allmänna frågor som ställs om patienten rör; bakgrundsinformation, som ålder, kön, utbildning, ursprung mm; sjukdomshistorik, här frågas bland annat om diagnosticerad samsjuklighet; vi frågar också om förväntningar på behandlingen, symtom och hur mycket besvär pateienten upplever av dessa. Plus frågor om levnadssituation.

De frågor som rör patienternas upplevelser (PREM-frågor) mäter både nöjdhet med behandlingen men också verksamheten som givit den.

De standardiserade skalor som används mäter:

• Depressionssymtom (Patient Health Questionnaire, PHQ-9; Kroenke, Spitzer, & Williams, 2001)
• Ångestsymtom (Generalized Anxiety Disorder 7-itemscale, GAD-7; Spitzer, Kroenke, Williams, & Lowe, 2006)
• Sömnkvalitet (Sleep condition indicator, SCI; Espie et al., 2014)
• Hälsa och funktionshinder (World Health Organization Disability Assessment Schedule 2.0, WHODAS 2.0; WorldHealthOrganization, 2010)
• Socialt stöd (Medical Outcomes Study: Social Support Survey, MOS-SSS; Sherbourne & Stewart, 1991)
• Alkoholvanor (Alcohol Use Disorder Identification Test, AUDIT; Saunders, Aasland, Babor, de la Fuente, & Grant, 1993)
• Droganvändning (Drug Use Disorder Identification Test, DUDIT; Berman, Bergman, Palmstierna, & Schlyter, 2005)

 Det finns även skalor för specifika ångestdiagnoser. Dessa är:

• Agorafobi (Mobility Inventory for Agoraphobia, MIA; Chambless, Caputo, Jasin, Gracely, & Williams, 1985) 
• Paniksyndrom (Panic Disorder Severity Scale- Self Rated, PDSS-SR; Shear, Rucci, Williams, Frank, Grochocinski, Vander Bilt, Houck, & Wang, 2001)
• Socialt ångstssyndrom (Social Interaction Anxiety Scale, SIAS, och Social Phobia Scale, SPS; Mattick & Clarke, 1998)