Partners suicid ger risk för suicid, psykisk och somatisk sjukdom

Att uppleva att någon närstående tar sitt liv utgör en extrem stress och kan orsaka starka emotionella reaktioner. Vi har tidigare visat att en familj som drabbats av suicid har två till tre gånger ökad risk för ytterligare suicid, detta har också ansetts visa på en ärftlig komponent. En ny studie gjord i samarbete mellan forskare från Danmark, Sverige och USA utförd på danska registerdata visar att personer som förlorat en partner i suicid hade förhöjd risk för både psykiska och vissa fysiska sjukdomar samt sociala problem under åren efter händelsen.

Risken var förhöjd jämfört med i den allmänna befolkningen för psykisk sjukdom under de följande fem åren både hos män (IRR 1.8; 95%CI 1.6 - 2.0) och hos kvinnor (IRR 1.7; 95%CI 1.6 - 1.8). Riskökningen gällde depression, PTSD, ångestsyndrom, substansbruksyndrom men också somatisk sjukdom som cancer, leversjukdom, ryggbesvär och KOL. Risken för suicid inom fem år var starkt förhöjd både för män (IRR 6.4 95%CI 5.3 - 7.8) och för kvinnor (8.5 95%CI 7.0 - 10.5). Risken var också förhöjd för arbetslöshet och förtidspension.

I studien undersöktes också om risken var förhöjd om man jämförde med personer som drabbats av att någon annan närstående dött av andra orsaker. För flertalet av de nämnda sjukdomstillstånden innebar förlust av partner genom suicid fortfarande avsevärt högre risk för sjukdom än för den som drabbats av annan förlust av närstående.  

Studien bygger på data för samtliga personer som förlorat en make/maka eller sammanboende partner under tiden 1980 – 2014. Vår slutsats är att det behövs ett aktivt uppsökande arbetssätt för att nå dem som förlorat en partner i suicid för att hjälpa dem att hantera sorgen.

 

Studien publicerades i den ansedda tidskriften, JAMA Psychiatry, 22 mars 2017.

 

Erlangsen A, Runeson B, Bolton JM, Wilcox HC, Forman JL, Krogh J, Shear MK, Nordentoft M, Conwell Y. Association Between Spousal Suicide and Mental, Physical, and Social Health Outcomes. A Longitudinal and Nationwide Register-Based Study.  JAMA Psychiatry. doi:10.1001/jamapsychiatry.2017.0226. Published online March 22, 2017.


 

Författare: Bo Runeson, professor, överläkare. Centrum för psykiatriforskning St Göran, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, 112 81 Stockholm. E-post bo.runeson@ki.se